Gängkriminaliteten är ett gift i vårt samhälle. Den senaste tiden har den gjort sig påmind i Uppsala med en skjutning i Sävja och anlagda bränder i Gränby. Vi ser idag hur brottslingar sätter skräck i hela stadsdelar. Vi ser hur våldet tär på såväl vår sammanhållning som vår gemensamma trygghet. I grund och botten är detta ingenting mindre än ett hot mot vårt demokratiska samhälle - ett hot som ska bekämpas med samhällets samlade kraft. I Uppsala ska du vara trygg, vem du än är och var du än bor.
Som kommunstyrelsens ordförande har tryggheten varit min högsta prioritet sedan jag valdes 2018. Under den senaste mandatperioden har Mittenstyret med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna bland annat stärkt samverkan mellan socialtjänsten och polisen, anställt ordningsvakter och satt upp övervakningskameror. Det har haft en effekt. Förra året var skjutningarna hälften så många jämfört med 2019. Många av ledarna i gängen sitter bakom lås och bom och tillsammans med polisen har kommunen byggt upp en effektiv avhopparverksamhet. De kriminella avtjänar också längre straff än tidigare, tack vare de över 70 olika straffskärpningar som Magdalena Andersson och den socialdemokratiska regeringen har genomfört. Men alla kan se att det inte räcker.
Gottsunda är fortfarande ett särskilt utsatt område, unga killar rekryteras fortfarande in i kriminalitet och många Uppsalabor känner sig inte trygga i sina egna kvarter. Vi kan aldrig vara nöjda med det resultatet. Vi behöver fortsätta att anställa ordningsvakter och sätta upp ännu fler kameror. Fler straff behöver skärpas och vi behöver fler poliser på våra gator och torg. Men det är inte heller nog. Det är precis som polisen själv har konstaterat, gång på gång: nyrekryteringen till de kriminella gängen måste stoppas.
I dag har vi en verklighet där det för varje gängkriminell som buras in, står en ung pojke redo att ta hans plats. Det är en plågsam och farlig realitet som vi inte får blunda för. Som politiker måste vi våga ställa oss själva frågan: Vad beror detta på?
Segregation är en stor del av förklaringen. När barn växer upp utan att få se sina föräldrar gå till jobbet på morgonen, bor i områden där många inte talar svenska och går i skolor med för få lärare och för mycket stök, ja, då formas ett utanförskap. Då uppstår en grogrund för kriminalitet.
Under mandatperioden har vi satsat på att stärka barns tillgång till fritidsaktiviteter i Gränby och Gottsunda och vi har öppnat jobb- och utbildningscenter som hjälper invånare att hitta en sysselsättning. När jag tidigare i år besökte det center som vi startade i Gottsunda så berättade personalen att många Gottsundabor till en början hade varit skeptiska. En del fruktade att det var en tillfällig satsning som snart skulle försvinna. Men det ändrades när de såg att vi från kommunen menade allvar och att projektet var permanent. Sedan starten har det gjorts hela 30 000 besök och många Gottsundabor har gått från arbetslöshet till jobb eller studier. För att få samma positiva utveckling i Gränby har vi öppnat ett likadant center där.
Jag är stolt över dessa åtgärder – men långtifrån nöjd. Det är fortfarande en lång väg kvar. Vi behöver fortsätta att bekämpa kriminaliteten med fler övervakningskameror, ordningsvakter och poliser. Och vi behöver fortsätta att bekämpa kriminalitetens orsaker genom att satsa på skolan, språkundervisning, arbetsmarknadsåtgärder och en meningsfull fritid för unga. Socialdemokraterna lovar att vända på varje sten för att bryta segregationen och stoppa nyrekryteringen till gängen. För vi vet att Sverige och Uppsala kan bättre.