Vi på Uppsala Vatten är precis som Hans Holmström (1/11) rädda om vår miljö. Vi har också ett gemensamt intresse i att vara rädda om dricksvattnet. Det är trots allt vårt viktigaste livsmedel.
Det har i en tidigare debattartikel framförts åsikter om den nya VA-taxans konstruktion som skiljer sig från Uppsala Vattens åsikt. Det handlar bland annat om att det är Uppsalaborna som, via ett högt rörligt vattenpris, ska ansvara för hushållandet av vattenresursen.
Vi vill i stället att Uppsalaborna av miljöskäl hjälper till att spara på vattnet, samtidigt som Uppsala Vatten tar en ny aktiv roll och större ansvar för hushållandet – bland annat genom ny innovativ teknik.
Vårt mål är att komma ner till en förbrukning på hundra liter per person och dygn. Och det är vi övertygade om att vi kan nå tillsammans.
Uppsala Vatten är ett kommunägt bolag med en verksamhet som varken får gå med vinst eller förlust. De kostnader vår verksamhet har behöver täckas av de intäkter som vi får in på VA-avgifterna. Med den nya VA-taxan sänker vi den rörliga delen av avgiften. Det gör vi för att den tidigare taxan, som till övervägande del bygger på rörliga intäkter, inte ger den stabilitet som behövs för att klara de investeringar och det underhåll som i dag krävs för en hållbar VA-verksamhet. Vi måste säkerställa att vi kan arbeta med allt från underhåll av dricksvattenledningar till investeringar i vattenverk oavsett om vattenförbrukningen går ned.
Därför behöver vi höja den del i VA-taxan som består av de fasta avgifterna. När vi vet att vi har dessa fasta kostnader täckta av fasta avgifter, kan vi också arbeta mer aktivt för att få ned vattenförbrukningen till en mer hållbar nivå.
Forskning har visat att en rörlig kubikmeteravgift på vatten inte fungerar som ett incitament till lägre vattenförbrukning. Den som slösar på vatten slutar inte att slösa på vatten när det blir dyrare. Vatten är helt enkelt ett så pass billigt livsmedel att pengarna inte har någon styrande effekt. Den bilden bekräftas också av hur vattenkonsumtionen i Uppsala kommun har sett ut de tio senaste åren – vi ser ingenting som tyder på att vattenförbrukningen minskat när vi har höjt våra avgifter. Vattenförbrukningen gick till exempel upp kraftigt efter taxehöjningen förra året, troligen på grund av att många ville vattna sina gräsmattor i torkan. Det tyder på att vi ännu är långt ifrån det pris per kubikmeter som skulle behövas för att minska vattenkonsumtionen.
Det är inte helt enkelt att konstruera en taxa som både tar hänsyn till de fasta kostnader som måste täckas och samtidigt ger ett incitament att spara vatten.
Men vi har gjort vårt bästa för att värna miljön och omsorgen om vårt dricksvatten. Med den nya konstruktionen är det fortfarande billigare om du hushållar med vattnet.