REPLIK
Chrapkowska och medförfattare (UNT 25/4) hoppas att Uppsalabor med postcovid ska få en mottagning som agerar i enlighet med Socialstyrelsens och WHO:s rekommendationer. Vi delar den förhoppningen och ser heller ingen anledning till oro över att så inte skulle bli fallet.
Vi tror att diskussioner kring komplexa medicinska frågor bäst förs i vårdens egna tidningar, men vill ändå bemöta den kritik som riktas mot läkaren David Gyll, som företrädde oss i SVT efter den debattartikel vi skrivit i Läkartidningen.
I artikeln kritiserade vi hur gruppen Läkare till läkare väljer ut, hanterar och kommunicerar forskningsresultat på hemsidan www.langtidscovid.se. Vi ville även uppmana till sedvanliga krav på vetenskaplighet vad gäller postcovid. Hemsidan har förbättrats, men det finns fortfarande anledning till kritik. Det kanske mest anmärkningsvärda är att Läkare till läkare ursprungligen ville sprida kunskap ”i väntan på nationella riktlinjer”. Man skrev att ”När dessa finns på plats ser vi fram emot att inte behövas längre”. Nu när Socialstyrelsen har kommit med riktlinjer så länkar man inte ens till dessa.
Chrapkowska och medförfattare hävdar att Gyll har betonat risker med forskning om patientgruppen. Även Helsingforsdeklarationen betonar att medicinsk forskning kan innebära risker för patienterna och poängterar vikten av en noggrann riskbedömning. En fördjupad diskussion om potentiella risker med exempelvis omfattande utredning bör uppmuntras istället för att bagatelliseras.
Adekvat rehabilitering ska precis som all vård bedrivas med patienten i fokus enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är upp till varje läkare att utifrån den patient man har framför sig avgöra hur detta ska omsättas i praktiken. Patienter måste alltid tas på allvar och undersökas systematiskt. God differentialdiagnostik är en grundbult i all vård. Vid alla medicinska interventioner måste man väga risken för skada mot nytta. Dessa tydliga budskap får inte förringas.