Paul Lindquist, styrelseordförande, och Claudia Lindström, vd, listar fem orsaker till varför de inte ändrar sig om nedläggningen.
Vi förstår att föräldrar och elever är besvikna och upprörda över beslutet att lägga ner grundskoleverksamheten på Kajans friskola i Uppsala, i synnerhet som det sker mitt i ett läsår. Här finns det anledning för oss att vara självkritiska. Sett i backspegeln borde vi ha avvecklat grundskoleverksamheten redan inför denna hösttermin, men det är alltid lätt att vara efterklok.
Aprendere Skolor grundades redan 2008 genom att förvärva en resursskola i Stockholm med spetskompetens inom specialpedagogik som främst vänder sig till elever i behov av särskilt stöd. I dag driver vi sammanlagt 18 skolor med fokus på just resursskolor, anpassade grund- och gymnasieskolor samt yrkesgymnasier. Till skillnad från många andra skolkoncerner har vi inte satsat på de enkla, studiebegåvade eleverna utan i stället prioriterat de barn som behöver extra stöd eller är mer praktiskt lagda.
Vår vision är att varje elev ska tro på sin förmåga och utifrån sina förutsättningar vara medskapare i sin egen utveckling och sitt lärande. Vill därför inget hellre än att fortsätt driva och utveckla våra skolor. Att nu i stället behöva lägga ner en verksamhet är därför inget vi tar lätt på eller gör med någon som helst glädje.
För elevernas skull har vi därför i en nära dialog med kommunen undersökt möjligheten att fortsätta bedriva grundskoleverksamheten på Kajan, långsiktigt eller i vart fall vårterminen ut.
Vi uppskattar att Uppsala kommun har varit beredda att öppna ett snabbspår för att pröva en ny ansökan om att bli resursenhet och att bevilja eleverna tilläggsbelopp i de fall kommunen anser att det är berättigat. Vår slutsats är ändå att det inte är möjligt att driva grundskoleverksamheten vidare och de huvudsakliga skälen är följande:
- I dag lever vi inte upp till Uppsala kommuns krav för att bli en resursenhet. Den skolpeng vi får i dag är därför knappt hälften av den kostnad vi har för att driva grundskoleverksamheten. Det beror på att vi har få elever, små grupper och en hög personaltäthet, precis det som många av våra elever behöver. Men hur uppskattat och bra det än är för eleverna kan vi inte fortsätta om kommunen bara betalar knappt häften av vad det kostar.
- Ytterst få av våra elever skulle vara berättigade till tilläggsbelopp enligt Uppsala kommuns kriterier.
- Även om vi skulle göra de investeringar som behövs för att bli godkända som en resursenhet av Uppsala kommun räcker ändå inte den utökade skolpengen till. Med nuvarande elevantal skulle våra totala intäkter inte ens räcka till att betala personalens lönekostnader och därutöver tillkommer kostnader för lokaler, läromedel, skolmåltider, it, med mera.
- Skulle vi bli godkända som resursenhet så får vi för övrigt bara ta in de elever som är berättigade att gå på en sådan. Det innebär att ett antal elever sannolikt ändå inte får gå kvar på Kajan.
- Vi ser inte heller att vi långsiktigt kan få ekonomin att gå ihop om vi fortsätter driva grundskoleverksamheten. Då riskerar vi att Skolinspektionen drar in hela skolans tillstånd vilket även skulle drabba de elever som går på vår anpassade grund- respektive gymnasieskola. Det vill vi inte riskera.
Skulle vi då kunna vänta till vårterminens slut med att lägga ner grundskolan på Kajan och låta skolans ägare betala för merkostnaden i stället för kommunen? I teorin ja, men vetskapen om att skolan kommer att läggas ner gör att såväl elever som lärare redan söker sig därifrån. Risken är då överhängande att kvaliteten på undervisningen försämras och att det blir en otrygg studie- och arbetsmiljö.
Vi måste sätta elevernas behov av en bra utbildning i en trygg miljö främst. På skolan pågår därför nu ett intensivt arbete med att stötta elever och personal samt att tillsammans med kommunens tjänstemän och vårdnadshavare säkerställa att alla elever får en bra skolplacering utifrån vars och ens individuella behov.