Johan Pehrson (L) har gjort rätt, men det finns mycket kvar att göra menar debattörerna.
Sverige står inför en alarmerande brist på yrkesutbildad arbetskraft. De närmaste tio åren kommer det att saknas närmare 300 000 yrkesutbildade personer. Åtgärdar vi inte detta kommer konsekvenserna för konkurrenskraft, välfärd, klimat- och energiomställning att bli allvarliga. Beräkningar från Svenskt Näringsliv visar att bara produktionsbortfallet på grund av kompetensbrist kan kosta Sverige omkring 66 miljarder kronor per år.
Problemet startar med att för få unga väljer ett tekniskt yrkesprogram på gymnasiet. Yrkesutbildningar ger unga den snabbaste vägen till etablering på arbetsmarknaden. Den så kallade planerings- och dimensioneringsreformen, som sjösätts hösten 2025, kan förhoppningsvis råda bot på problemen. I korthet innebär den att utbildningar inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen ska utgå mer från arbetsmarknadens behov.
Men det räcker inte med att fler unga väljer en yrkesutbildning. Vuxna måste i betydligt högre grad kunna omskola sig till bristyrken. I dagsläget är drygt 140 000 personer långtidsarbetslösa. Vägen till ett jobb för dem går i hög grad via språk- och yrkesutbildning.
Installatörsföretagen har påtalat för regeringen att tillgången till yrkesutbildning för vuxna måste öka kraftigt. Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) har lyssnat och antalet platser på yrkeshögskolan samt komvux ökar nu kraftigt. Men urvalsprocesserna till komvux är fortfarande ett hinder och kommunerna måste arbeta mer proaktivt med arbetsgivarna för att skapa rätt utbildningar och fylla platserna. År 2022 skickade kommunerna tillbaka statsbidrag motsvarade 12 000 platser trots omfattande behov. Installatörsföretagen har identifierat sju punkter för att åstadkomma en förbättrad kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden.
- Regeringen måste följa upp att det nya omställningsstudiestödet får de resurser som behövs så att individer kan vidareutbilda sig. Personer som vill studera till ett bristyrke ska inte missa chansen på grund av byråkratiska problem på CSN.
- Tydliggör hur utbildningsmyndigheterna ska garantera ett utbildningsutbud som bättre speglar arbetsmarknadens behov – inte minst för att minska risken för så kallade dödviktskostnader.
- Betydligt fler utbildningar behöver ske på arbetsplatserna i nära samarbete med arbetsgivarna. Branschernas inflytande över innehåll, utformning och struktur i yrkesvux bör förbättras så att de samspelar med de ämnes- och läroplaner som utbildningssystemet kräver.
- Det behövs utökade möjligheter att studera med en form av ”yrkestrainee” för arbetslösa eller yrkesverksamma, där arbetsgivaren har ett större inflytande över urvalet av personer.
- Regeringens införande av en ny nationell yrkesskola har förutsättningar att bli en ny flexibel och branschanpassad utbildningsnivå med yrkespaket mellan gymnasial och yrkeshögskolenivå. I dagsläget finns det ett glapp när det gäller utbildningar som i utbildningssystemet hamnar mellan gymnasieskolans och yrkeshögskolans kvalifikationsnivåer.
- Det statliga stödet för yrkesvux bör styras så att lokala branscher kan designa och genomföra vuxenutbildningar i samarbete med kommunerna och utbildningsföretag. Även planeringsförutsättningarna för att anordna dyrare och mer specifika yrkesvuxutbildningar behöver förbättras. Det måste vara möjligt att få stöd för längre perioder så att utbildningsanordnare kan starta dyrare utbildningar som näringslivet efterfrågar.
- Utöver den redan nämnda dimensioneringsreformen bör regeringen ge Skolverket i uppdrag att analysera vilka insatser som krävs för att öka intresset för gymnasieskolans yrkesprogram. För AB Sverige är det centralt att gymnasiet anpassas mer efter arbetsmarknadens behov.
Vuxenutbildningen är en viktig del i en modern arbetsmarknads- och tillväxtpolitik. Mot den bakgrunden krävs det omfattande förändringar för att företagens kompetensbehov ska vara utgångspunkten.