Uppsala blir inte bättre än vad vi som lever och verkar i kommunen gör den till. Inga andra sköter utvecklingen av vår egen närmiljö åt oss. Oavsett vilket skede av livet man befinner sig i, och oavsett varifrån man kommer, vill vi att alla Uppsalabor ska känna ett starkt eget ansvar för att vår kommun och vår region ska utvecklas positivt. För att bryta utanförskap och en växande segregation måste integrationspolitiken kraftigt förbättras. Att vi lyckas mycket bättre med att inkludera invandrare och socioekonomiskt svaga till att bli en del av ”Uppsalakontraktet” – det ser vi som en ödesfråga.
I dag lämnar många elever sin skola med otillräckliga kunskaper och därmed små möjligheter till anställning och försörjning. Antalet lågutbildade långtidsarbetslösa med invandrarbakgrund är högt. Även hemlösheten och trångboddheten har ökat kraftigt. Passiviseringen av långtidsarbetslösa är förödande både för enskilda och för samhället i stort. Förmågan till självförsörjning är inom vissa grupper allvarligt låg. Vi måste matcha alla rättigheter mot ett krav på arbetsföra långtidsarbetslösa att fem dagar per vecka utföra minst fyra timmars arbetsinsatser i utbyte mot försörjningsstöd. Det svenska språket är centralt för att aktivt kunna delta i skolundervisning, för att ha en rimlig chans på arbetsmarknaden och för att väl kunna integreras i det svenska samhället. Därför måste också krav på dokumenterade framsteg i svenska knytas till försörjningsstödet. Samtidigt måste vi mycket bättre ta vara på de positiva krafter som finns bland våra invandrare och i större utsträckning snabbt bereda högt kompetenta tillträde till arbetsmarknaden.
Möjligheter till praktiska utbildningsprogram redan från högstadiet måste bli verklighet. Arbetsinsatser för alla långtidsarbetslösa, där mätbar arbetsplikt gäller för att få ta del av försörjningsstöd och hyresbidrag, måste bättre organiseras. Alla rättigheter ska tydligt matchas mot rimliga och mätbara krav på arbetsföra långtidsarbetslösa i utbyte mot försörjningsstöd. Bidragsfinansierade arbetsinsatser ska alltid kompletteras med parallella utbildningar i till exempel svenska.
Förmågan att snabbt utbilda människor med låga baskunskaper i grundläggande svenska måste stärkas. Bidragsnivåerna till familjer som inte låter sina barn gå i förskolor där de får en bättre chans att tidigt lära sig svenska måste minska.
Det långsiktiga utbildningsstödet till elever med invandrarbakgrund i grundskola och gymnasium måste stärkas. Stärk särskilt de praktiska utbildningsprogrammen och utbildningar i samhällskunskap. Introduktionskurser om det svenska samhället ska genomföras av svenskar med stöd av tolk. Kurserna ska också innehålla prov.
Nolltolerans mot hedersförtryck och hedersvåld måste tillämpas. Vid misstankar om hederskultur ska familjerna direkt få tillgång till terapi och möjligheten att diskutera sin syn på problemen samt utbildning som syftar till att klargöra vår värdegrund.
En stark lokal vi-känsla måste skapas som gör hela Uppsala trevligare och som bidrar till att vi bättre hjälps åt att inkludera människor i behov av aktivt stöd och jobbmöjligheter. Vi kallar det ”Uppsalakontraktet”.
För att kraftigt förstärka Uppsalas integrationsarbete behöver vi lära oss av andra, till exempel Australien och Kanada, hur de lyckats skapa en gemensam vi-känsla bland människor med mycket olika bakgrunder. Sverige är i dag en nation uppbyggd av människor med bakgrund i många länder och det är viktigt att våra invandrare vill bli en del av ”oss svenskar” och att övriga samhället aktivt bjuder in dem att bli en välkomnad del av oss. Svensk nutidshistoria lär oss att det stora flertalet av de som invandrar till Sverige också bor kvar här livet ut. En inkluderande vi-politik är därför mycket viktig. En del av vår gemensamma identitet ska vara att man är en stolt Uppsalabo.
Utvecklingspartiet demokraterna lanserar begreppet ”Uppsalakontraktet” som ett nytt lokalt samhällskontrakt mellan oss invånare. När vi lyckas leva upp till ett gemensamt förhållningssätt, som omfamnas av de flesta religioner och konfessionslösa, den Gyllene regeln att du ska behandla andra så som du själv vill bli behandlad är Uppsalakontraktet en verklighet.