I försvarsbeslutet 2000 föreslogs det att de två flygdivisionerna vid F 16 i Uppsala skulle avvecklas senast 2004. Den 3 juli 2003 genomfördes därmed sista flygningen med Viggen och i december 2003 halades flottiljens fana ner. F 16 blev omorganiserad till en skol- och specialflottilj. I Uppsala finns idag en väl etablerad verksamhet i Luftstridsskolan. Men för att åstadkomma en större Försvarsmakt krävs utökningar av förband och flottiljer runt om i Sverige. Vi är stolta över att Upplands flygflottilj F 16 återetableras idag.
Den verksamhet som bedrivs i dag, Luftstridsskolan och Flygstaben, kommer att vara kvar vid sidan av Upplands flygflottilj. En av huvuduppgifterna för flottiljen är att utgöra en viktig del i att säkra Sveriges territoriella integritet.
Flottiljen kommer att vara inriktad mot skarpa insatser, tidvis med hög beredskap. Uppgifterna spänner över stor bredd med stridsledning och luftbevakning, rörlig radio- och radartäckning, drifthållning av Uppsala flygplats och skydd och bevakning av anläggningar. Flottiljen kommer att omfatta drygt 750 officerare, soldater och civila. Antalet värnpliktiga kommer inledningsvis att uppgå till cirka 150. Värnpliktsutbildningen kommer att bli oerhört viktigt för att stärka tillväxten.
Sedan regeringen tillträdde 2014 har inriktningen varit ökad nationell försvarsförmåga och fördjupade internationella försvarssamarbeten. Under perioden 2015 – 2020 ökade försvarsanslagen med 25 procent och mellan 2021–2025 kommer ökningen att bli drygt 40 procent. Värnplikten har återaktiverats. Målet är att nå 8 000 utbildade värnpliktiga per år 2025. Med återetablerandet av F 16 i Uppsala kommer också försvaret av huvudstadsregionen att stärkas.
Den nya inriktningen av Sveriges försvar beror på den försämrade säkerhetspolitiska utvecklingen i vår del av Europa. I samband med den nyligen avslutad ryska militära övningen Zapad, som genomfördes i de västra delarna av Ryssland respektive Belarus såg vi omfattande trupprörelser i närheten av våra grannländers gränser. Samtidigt förekommer användning av icke-militära maktmedel, så kallade hybridattacker, mot andra stater. Ett exempel är de migranter som drivs mot gränserna i Baltikum och Polen något som Ryssland och Belarus står bakom. I vårt närområde förekommer en ökad rysk militär aktivitet i Östersjön, i de arktiska områdena, i Nordatlanten, utanför Norges kust och mot Storbritannien. De ryska operationerna syftar till att kunna skära av försörjningslinjer mellan USA och Europa, men också till att tydliggöra sin närvaro.
Med försvarsbeslutet 2020 stärks Sveriges militära förmåga och vi har återigen en flygflottilj i huvudstadsregionen. Återinrättandet av flygflottiljen skapar förutsättningar för en tillväxt inom flygvapnet och på längre sikt mot permanent basering av stridsflyg.
Ytterst handlar det som sagt om försvaret av Sverige, vårt sätt att leva och våra värderingar. Vi vet att flottiljen är beredd att axla det ansvaret och Upplands flygflottilj har regeringens och kommunens fulla stöd bakom sig. Det handlar om försvaret av Sverige.