Den 21 januari är en dag som få av oss glömmer. Det är dagen då vi minns Fadime Şahindal, en ung kvinna i Uppsala som miste livet för att hon vågade stå upp för sin frihet och rätt att leva sitt liv på sina egna villkor. Fadime blev brutalt mördad av sin egen far den 21 januari 2002, ett mord som chockade hela Sverige och satte ljuset på hedersvåldets grymma verklighet.
Fadimes kamp och hennes tragiska öde är en smärtsam påminnelse om att hedersrelaterat våld och förtryck har satt sina spår och även fortfarande existerar.
Hedersrelaterat våld handlar om kontroll, begränsningar och förtryck av individer, ofta kvinnor och flickor. Det kan handla om allt från psykisk och fysisk misshandel till social isolering, barnäktenskap och i de värsta fallen mord. Det är ett grovt brott mot mänskliga rättigheter och en direkt attack mot principerna om jämställdhet och individuell frihet.
Sverige har tagit viktiga steg för att bekämpa hedersrelaterat våld, men det räcker inte. Det finns fortfarande kvinnor och flickor som lever under hedersförtryck, som tvingas förhålla sig till hot och våld om de vågar bryta sig loss från de strukturer som begränsar deras liv. Som samhälle och som politiker har vi ett ansvar att förhindra fler tragedier likt den som drabbade Fadime.
När Socialdemokraterna satt i regeringen genomfördes åtgärder för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. Ett exempel på detta är att vi införde ett särskilt brott för hedersförtryck där straffet skulle bli fängelse i lägst ett och högst sex år. Lagändringarna trädde i kraft 1 juni 2022.
Vi införde även ett särskilt barnfridsbrott för barn som har bevittnat våld. Vi stärkte Polismyndighetens anställda med hundratals nya utredare för att jobba med exakt denna typ av fall.
Detta räcker dock inte utan det politiska arbetet för att bekämpa hedersproblematik måste ständigt utvecklas.
I Uppsala genomförs ett stort arbete på våra skolor och förskolor för att upptäcka och slå larm om barn och unga som lever i en hederkontext. Socialtjänsten har satsat på att höja sin kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck och det finns en särskild enhet med socialsekreterare som bara utreder denna typ av ärenden.
För att bekämpa hedersrelaterat våld krävs det kraftfulla och samordnade insatser. Vi måste bland annat:
- Stärka vår lagstiftning. Ett exempel på detta skulle vara införandet av en ny brottsofferlag som samlar och förstärker brottsoffrets rättigheter. Det är en fråga om upprättelse, respekt och rättvisa.
- Förstärka skyddsnätet för utsatta och ge skydd till den som vågat och orkat bryta sig loss från en förtryckande struktur. Det handlar exempelvis om att säkra resurser till skyddade boenden. Staten måste ta ett ansvar för att tjej- och kvinnojourerna får ett permanentat, tillräckligt stort och långsiktigt stöd under lång tid för att kunna bygga en stark verksamhet.
- Öka medvetenheten i den här typen av frågor. Det krävs om vi ska förebygga att fler tragedier äger rum. Detta gäller kunskapen i stort men inte minst kring yrken som möter utsatta. Det måste ses över hur vi exempelvis agerar mot syskon när det upptäcks risk för bortförande av ett barn eller en ungdom.
Vi vet att varje individ som får hjälp att leva ett liv i frihet och trygghet är ett steg närmare ett mer jämlikt och jämställt samhälle utan våld och förtryck. S-kvinnor är en av flera goda krafter i kampen mot hedersrelaterat våld och för en mer jämställd värld. Det är vår skyldighet att hedra Fadimes minne genom att aldrig sluta kämpa mot hedersvåld och förtryck. Barn och unga är egna individer med egna rättigheter.
Vi måste bygga ett samhälle där ingen behöver leva i rädsla, och där varje individ har rätt att vara fri och älska vem den vill. Ett Sverige där kvinnor har makten och friheten över sina egna kroppar och liv.
Vi är skyldiga Fadime det.