Vedergällning mot aktivister måste upphöra

Våldet mot klimataktivister ökar, finns det någon vändning i sikte? Om det skriver Mats Sederholm.

Samhällts hat mot klimataktivister eskalerar, skriver Mats Sederholm.

Samhällts hat mot klimataktivister eskalerar, skriver Mats Sederholm.

Foto: Johan Nilsson/TT

Debatt2024-08-05 07:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förra helgen misshandlade en anställd hos företaget Neova [Återställ våtmarker hävdar att mannen är anställd hos Neova, företaget har inte kommenterat ärendet i skrivande stund reds. anm.] en klimataktivist från Återställ våtmarker i Grimsås i samband med torvbrytning. Allt filmat och publicerat på sociala medier. Aktivisten promenerade längs en väg i närheten av torvbrytningarna då en bil bromsade in, en man sprang ut och tog stryptag på aktivisten som mirakulöst lyckades filma scenen. Vid ett tidigare tillfälle filmade man också hur personer kastade en aktivists mobil i vattnet. Händelsen är en i raden av alltmer aggressivare attacker mot klimataktivister och kampen mot klimathotet.

Vedergällningarna från samhället har ökat drastiskt. I England blev klimataktivister nyligen dömda till fängelse, men inte för att ha varit ute på vägar, anläggningar eller publika event och agerat, nej för att de deltog i ett zoommöte och planerade en klimataktion.
I Sverige har rättssystemet höjt nivån av åtgärder när flera klimataktivister fällts för sabotage trots att inga sabotage utförts under fredliga demonstrationer. Lagar tolkas som de vill av poliser på gatan som utropar sabotage när det passar dem och domstolar tycks gå samma väg.

Advokaten Linus Gardell säger angående användandet av sabotagebestämmelserna:
"Det som vi sett som är nytt, det är att det finns demonstranter, människor som demonstrerar och som blir åtalade och meddömda för sabotage. Och den här bestämmelsen kom till under andra världskriget och den har hittills aldrig, aldrig använts mot demonstranter. Att använda sabotagebestämmelser mot demonstranter är också i strid med de mänskliga rättigheterna bland annat demonstrations- och yttrandefriheten."

undefined
Domstolsväsendet har börjat gå hårdare åt klimataktivister, skriver Mats Sederholm

Några aktivister har så här långt blivit friade på goda rättsliga grunder. Men hur länge vågar vi tro på att rättsordningen i samhället ska kunna stå emot aggressioner från politiker, dömande media, polis och nu senast företagsrepresentanter liksom många vanliga människor med endast hat i sinnet? Vår egen statsminister fnyser år aktivister och kallar dem odemokratiska när de försöker förhindra klimatkatastrofen som vår liberala demokrati fullständigt misslyckats med att försvara oss emot. Att vår politiska ordning och dialogerna med oroade medborgare fallit ihop i ett ociviliserat rökmoln vill man inte ta i.

I samband med händelserna i Grimsås uttalar sig Peter Apelqvist, jourhavande utredningsbefäl på polisen i Borås (GP 30/7) efter att de introducerat olaga intrång som brottsrubricering: ”Förhoppningsvis har vi tagit i så att aktivisterna viker ner sig.” Polisen använder lagen som batong och leker tjuv och polis.

I Sverige sparkades en fredlig demonstrant från Rebellmammorna från sitt jobb. I Tyskland normaliseras begreppet ”terroristiska metoder”. Amnesty och FN kritiserar vad de beskriver som hårdare tag mot miljöaktivister i Europa.

I dag pekar konsekvenserna av uppvärmningen på en temperaturökning som kommer att skapa klimatflyktingar, vattenbrist och ännu fler människor, tusentals, som dör av värmen. Samhället svarar med en normalisering av klimatkatastrofen, aktivister släpps inte in i tv-studior. Klimatfaktaprogram på SVT undviker det verkliga kristillståndet och nöjer sig med att behandla klimatfrågan som en ”viktig fråga”. Oroade medborgare ges inga som helst hopp eller förtroende för våra styrande, de får i stället smärtstillande och lugnande omskrivningar.

Rätten till civil olydnad, en av de mest grundläggande demokratiska rättigheter vi har, riskerar att långsamt nötas ner tillsammans med nedtoningen av hotet vi alla ställs inför samtidigt som regeringen ökar på utsläppen.

Situationen är närmast klaustrofobisk där samhället på bred front i stället attackerar de få människor som har mod, patos och styrkan att vara de vuxna i rummet och ta ett mänskligt ansvar för oss alla och kommande generationer.