Just nu anländer allt fler höggravida kvinnor och små barn till flyktinglägren på de grekiska öarna och hjälparbetare oroas för hur de ska klara vintern i de oisolerade tälten. Att det är just dessa grupper som kommer över Medelhavet numera är dock ingen slump, utan ett direkt resultat av bland annat Sveriges nya kvinnofientliga asylpolitik.
Feministiskt initiativ kräver att Sverige står upp för asylrätten. Vi vill se en rad åtgärder för en mer mänsklig migrationspolitik som återspeglas i vår skuggbudget för 2018.
De senaste veckorna har vi fått ta del av rapporter om att allt fler barnfamiljer och höggravida kvinnor tar sig över Medelhavet och anländer till de grekiska öarna. I Lesbos överfulla flyktingläger, Moria, förväntas ett stort antal kvinnor föda sina barn under de kommande vintermånaderna. De hjälparbetare som finns på plats uttrycker stor oro för hur dessa nyfödda barn ska överleva vintern i Morias läger, där flera människor frös ihjäl under förra vintern.
Detta är följden av bland annat Sveriges nya kvinnofientliga asylpolitik. Den omöjliggör för familjeåterförening för de flesta syrier och asylsökande från andra länder som flyr undan krig och konflikt.
Denna politik som blev verklighet i och med Sveriges tillfälliga asyllagstiftning, antagen under sommaren 2016, har inte bara lett till att barnfamiljer splittras utan också till att kvinnor och små barn i allt större utsträckning blir kvar i konfliktområden eller tvingas ut på farliga flyktvägar. Där riskerar de inte bara sina liv utan löper även hög risk att bli utsatta för sexuellt våld och trafficking.
Före regeringens U-sväng i asylpolitiken utgjorde familjeåterföreningen den främsta säkra och lagliga vägen för flyktingar att ta sig till Sverige och användes framförallt av kvinnor och barn. Eftersom det framförallt har varit pojkar och män som har gjort resan till Sverige och Europa för att söka asyl så har familjeåterförening varit avgörande för att kvinnor och barn ska kunna få skydd men det har också bidragit till en mer könsbalanserad asylinvandring över tid. Under 2015 var till exempel 70 procent av de vuxna asylsökande män och 90 procent av de ensamkommande barnen pojkar, vilket visar på behovet av familjeåterföreningen för en jämställd asylpolitik.
Sveriges regering lovade att den tillfälliga asyllagstiftningen ska vara just tillfällig, men på senare tid har migrationsminister Heléne Fritzon tydliggjort att en återgång till vår ordinarie och mer humana asyllagstiftning är osannolik.
Heléne Fritzon har också uttalat behovet av en bred förankring om asyllagstiftningen hos övriga riksdagspartier, inklusive Moderaterna. Detta trots att Moderaterna precis fattat kongressbeslut om att partiet vill upphäva rätten att söka asyl i Sverige.
Rätten till asyl är en grundläggande rättighet som inte går att förhandla bort. Att två att Sveriges tre största partier vill göra sig av med denna grundläggande rättighet är mycket skrämmande. Att vi dessutom har en regering som redan anpassat sig till dessa partiers krav och försvagat flyktingars rättigheter och skydd väsentligt under det senaste året är ännu mer skrämmande.
Feministiskt initiativ satsar 4,6 miljarder mer än regeringen på asylpolitiken i vår skuggbudget för 2018.
Med dessa extra medel vill vi kunna genomföra en rad åtgärder för en mer mänsklig migrationspolitik. Detta innefattar bland annat att:
1. Skapa fler lagliga vägar till Sverige för skyddsbehövande.
2. Ta bort hindren för familjeåterförening för utsatta familjer.
3. Ge flyktingamnesti, för att ge människor som har väntat för länge på besked, möjligheten att starta sina nya liv i Sverige.
Gudrun Schyman
Partiledare Feministiskt initiativ
Lotten Sunna
Socialförsäkringspolitisk talesperson Feministiskt initiativ