Varför så bråttom, Östhammars kommun?

Östhammar borde invänta regerings besked och testresultat innan man tar ställning för slutförvar, skriver artikelförfattarna.

Varför vill Östhammars kommun skynda på ett beslut om slutförvaring i Forsmark, frågar sig artikelskribenterna.

Varför vill Östhammars kommun skynda på ett beslut om slutförvaring i Forsmark, frågar sig artikelskribenterna.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Debatt2020-10-11 02:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Opinionsgruppen för säker slutförvaring i Östhammar (Oss), Östhammars Naturskyddsförening och Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning (MKG) har länge och noggrant följt planerna på ett förvar för använt kärnbränsle i Forsmark, beläget drygt sju mil från Uppsala och två mil norr om Östhammar.

Vi konstaterar att styrande politiker i Östhammars kommun har ställt in den tidigare utlovade rådgivande folkomröstningen om kärnbränsleförvaret. Kommunledningen förbereder nu det så kallade vetobeslutet om industrins ansökan om att få bygga förvaret.

Beslutet är planerat att tas på ett extra kommunfullmäktigesammanträde den 13 oktober 2020. De styrande politikernas förslag är att fullmäktige ska säga ja till kärnbränsleförvaret. Det är dock inte Östhammars kommun som kommer att avgöra den här frågan utan regeringen.

Att få veta kommunens inställning är viktig endast om regeringen funderar på att ta ett beslut om att tillåta det kritiserade förvaret. Det är således märkligt – med tanke på de stora osäkerheter som fortfarande finns rörande den långsiktiga säkerheten i slutförvarskonceptet – att Östhammars kommun nu skyndar på med att ta fram ett ställningstagande innan en eventuell fråga från regeringen har kommit.

Brådskan är särskilt anmärkningsvärd med tanke på att företrädare för Östhammars kommun ofta påtalat att den långsiktiga säkerheten är viktigast för ett beslut om att godkänna ett kärnbränsleförvar i Forsmark.

Därför undrar föreningarna varför kommunens styrande politiker fått så bråttom? Varför avvaktar kommunen inte de analyser av kopparkorrosion som sker i höst av det 20-åriga LOT-försöket i Äspölaboratoriet?

Resultatet av detta försök kan komma att bekräfta eller kullkasta valet av koppar som kapselmaterial och därmed om den valda förvarsmetoden är det rätta. Kommunens beslut riskerar att tas på felaktiga grunder om inte resultaten, och Strålsäkerhetsmyndighetens och regeringens värdering av dessa, väntas in.

Allmänhetens kunskap, sett över hela landet, i frågan om kärnavfallet och planerna på ett förvar för använt kärnbränsle i Forsmark är låg. I en färsk undersökning publicerad av Kärnavfallsrådet svarar endast 55 procent av de tillfrågade att de känner till planerna på ett kärnbränsleförvar, och 75 procent anser att de saknar kunskap om frågan.

Mot bakgrund av detta vilar det ett särskilt stort ansvar för att få det rätt i Östhammar, där både kunskapsnivå och intresse för frågan är högre. De styrande politikerna i kommunen är medvetna om att det finns det en vetenskaplig konflikt om den långsiktiga säkerheten är tillfredställande med ett förvar enligt KBS3-metoden.

Det vetenskapliga underlaget rörande kopparkapslarnas funktion har ifrågasatts av både mark- och miljödomstolen och Kärnavfallsrådet, regeringens vetenskapliga råd i kärnavfallsfrågor.

Östhammars kommun, som lutar sig på SSM:s säkerhetsanalyser, bör undvika att hamna i en situation där ett beslut tas i fullmäktige och där förståelsen för den långsiktiga säkerheten ändras efter beslutet.

Därför frågar vi, föreningar från miljörörelsen, varför inte Östhammars kommun kan avvakta kärnavfallsbolaget SKB:s LOT-resultat, SSM:s kvalitetssäkring av detsamma, och regeringens eventuella fråga om kommunens inställning innan ett beslut tas om att tillstyrka eller avstyrka att slutförvaret byggs?