År efter år ligger Region Uppsala i botten av de svenska regionerna när det gäller hur mycket sjukvårdspengar som satsas per invånare. Sett till befolkningsmängden har region Uppsala satsat fyra miljarder mindre än riksgenomsnittet under de senaste tio åren enligt statistik från SKR (Sveriges Kommuner och Regioner).
Om Region Uppsala satsat dessa fyra miljarder på hälso- och sjukvård så hade det täckt det samlade underskottet för Akademiska sjukhuset under denna tioårsperiod och dessutom lämnat cirka en miljard till ytterligare investeringar. Effekterna av denna strama sjukvårdsekonomiska politik börjar bli alltmer tydliga i alla delar av verksamheterna för primärvården, Enköpings lasarett och Akademiska sjukhuset.
För oss som arbetar inom vården är det uppenbart att det finns ett direkt samband mellan bottenplaceringen och möjligheten att bedriva en acceptabel hälso- och sjukvård. Resultatet är välbekant för de flesta: vårdköer, patienter som tillbringar nätter i sjukhuskorridorer och en tilltagande frustration i samhället kring möjligheten att få den vård man behöver när man verkligen behöver den.
För patienterna har de strama budgetramarna påverkat tillgången till primärvård, högkvalitativ bassjukvård samt internationellt erkänd avancerad högspecialiserad sjukvård. Om man inte investerar mer på hälso- och sjukvård så finns det på sikt en betydande risk att Region Uppsala inte kommer att kunna erbjuda patienterna högspecialiserad sjukvård, att patienterna skickas till andra regioner för bassjukvård och att patienterna inte kommer få tillgång till en adekvat dimensionerad primärvård.
För medarbetarna har de strama budgetramarna resulterat i tilltagande arbetsmiljöproblem. Arbetsmiljöproblemen leder till att medarbetare säger upp sig och att nyrekrytering av medarbetare blir mycket svår. Arbetsmiljöproblemen tar sig många uttryck men det viktigaste är nog den frustration alla medarbetare känner över att inte kunna fokusera på vårt huvuduppdrag: att erbjuda god vård och omsorg.
Istället har medarbetarna fått lägga alltmer fokus och tid på omorganisationer, omprioriteringar och bemanningsbegränsningar som i stor utsträckning utgår ifrån dåligt underbyggda budgetramar. Medarbetarna har också fått se hur en stor del av den fysiska arbetsmiljön (det vill säga lokaler och fastigheter) inte håller adekvat standard på grund av eftersatt underhåll.
För Region Uppsalas framtid innebär de strama budgetramarna att vi nu har hamnat i en situation där hälso- och sjukvården (speciellt Akademiska sjukhuset) har svårare att hävda sig på det nationella planet. Detta påverkar också Uppsala universitets verksamhet inom forskning och utbildning. Förutsättningarna för satsningarna inom Life Science försämras då också.
Allt detta sammantaget riskerar att göra Region Uppsala mindre attraktivt att investera i vilket bidrar till en försämrad arbetsmarknad för hela regionen.
Politikerna i Region Uppsala har ett stort ansvar för situationen. För att förstå vilka överväganden som ligger till grund för den strama ekonomiska strategin ställde vi den 28 mars ett antal frågor till regionstyrelsen.
-Har regionen analyserat de långsiktiga effekterna på hälso- och sjukvården?
-Har regionen utrett hur den påverkar möjligheten att tillgodose vårdplatsbehovet?
-Har regionen utrett hur möjligheterna att bedriva riks- och regionvård på Akademiska sjukhuset påverkas?
-Har regionen utrett hur primärvårdens kapacitet påverkas?
-Har regionen analyserat hur sjukvårdens problem påverkar Uppsala universitet och satsningarna inom Life Science?
Vi har fortfarande inte fått några konkreta svar och vi misstänker att regionens medborgare också är intresserade av dessa svar, då det kan påverka hur man röstar i höstens val.