Covid-19 pandemin har lärt oss mycket, och en av dessa lärdomar är hur små marginaler som finns inom vården och hur vanskligt detta är. Det är nu hög tid att se till att akutmottagningar har de resurser de behöver för att klara av perioder med högre belastning. Arbetsmiljön behöver ligga i fokus för att en god akutvård ska kunna garanteras för såväl patient som anställd.
I en akutmottagnings natur ingår att tempot är högt och arbetsuppgifterna oförutsägbara. Miljön kan förstås vara mycket givande för de vårdanställda, men samtidigt också väldigt påfrestande. De vårdanställdas förutsättningar för att utföra ett så gott arbete som möjligt är avgörande för att patienternas säkerhet ska kunna garanteras. Ändå är det tydligt att det inte fungerar i region Uppsala, där Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, vid flera tillfällen riktat skarp kritik mot Akademiska sjukhuset.
Allt eftersom den medicinska utvecklingen gått framåt har behovet av effektivitet och spetskompetens inom vården ökat dramatiskt. För att kunna upprätthålla vårdens höga kvalitet behöver arbetsmiljön förbättras på flera punkter, särskilt organisatoriskt. Det kan handla om välfungerande arbetslag, den enskilda vårdanställdas inflytande över sin arbetssituation och att minimera oskäliga arbetsuppgifter.
Under 2021 sa ett hundratal barnmorskor upp sig från sina jobb i protest mot förhållandena som rådde på BB:n runt om i landet. Deras krav för att fortsätta jobba handlade om bättre en arbetsmiljö och minskad stressnivå. Det är krav som borde vara helt självklara, men som visat sig brista på många håll. Låt oss se barnmorskornas protest som en indikation på att det är dags att se över vårdens förutsättningar att fungera bra på flera håll.
I region Uppsala finns två akutmottagningar och tyvärr är de väldigt ofta överbelagda. För att skydda patientens bästa och samtidigt ha kvar kompetenta vårdanställda krävs att vi tar väl hand om de som jobbar där, i dag och i framtiden. Ett stärkt samarbete inom sjukvårdsregionen är också viktigt, bland annat för att förebygga risk för växande vårdköer på en viss plats.
En god bemanning är helt avgörande för att avlasta de vårdanställda som jobbar på akutmottagningarna, och det är sedan länge känt att det råder brist på sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset. Även fler läkare specialiserade på akutvård behövs. Samtidigt är det viktigt att de arbetsuppgifter som görs på en avdelning är de uppgifter som är ämnade att utföras på den platsen. Vårdanställda vittnar om att personer tar sig till akutmottagningen med icke akuta åkommor av anledningen att de inte har någon annanstans att gå, något som tydligt visar på bristerna i dagens samverkan mellan olika vårdinstanser.
En del av de som kommer till akutmottagningarna är äldre personer. Det är patienter som drabbas extra hårt av att sitta under lång väntetid bland sjuka personer på en akutmottagning. Genom en utveckling av den nära vården för äldre kan dessa personer tas omhand på ett sätt som är mer hållbart och kontinuerligt, både i förebyggande syfte och för vissa akuta åkommor.
När en patient väl befinner sig på en akutmottagning är det viktigt att denne enkelt kan tas vidare till annan vårdinstans, både för patientens välbefinnande och för att minska belastningen på akutmottagningen. För detta krävs bland annat en utveckling av IT-system som gör det lättare att slussa patienten vidare för fortsatt vård. Krångliga datasystem eller hemsidor borde inte vara en stoppkloss i en patients väg mot god vård.
Låt det kommande valet inte bara handla om storartade löften och tomma ord från våra politiker, utan i stället handla om att på riktigt börja värna om vårdpersonalen. Låt det bli året då vi garanterar god bemanning, förbättrar IT-system och utvecklar den nära vården för äldre. Året då vi ser till att de som arbetar på de mest hektiska avdelningarna i vården får de resurser de behöver för att utföra sitt arbete. Låt det bli året då vårdpersonalens hälsa står högt upp på politikernas priolista.