Vi har länge dragits med en ohållbar och negativ utveckling av Akademiska sjukhusets ekonomi. Det är inget nytt, men nu står vi inför ett skarpare läge än på mycket länge.
En förändring av vårdkedjan i Region Uppsala där vi flyttar vården närmare invånarna är helt nödvändig för att lösa de ständigt ökande utgifterna. De politiska besluten har fattats men nu måste utvecklingen accelerera, inte minst för att klara följderna av coronakrisen.
I början av mandatperioden fattade vi beslut om att arbeta för en långsiktigt hållbar ekonomi för sjukhuset och om att utveckla hela vårdkedjesystemet, och vi har dessutom sedan tidigare i bred politisk enighet sjösatt en reform som kallas för ”Effektiv och nära vård 2030” som går ut på att styra om vård som kan utföras på primärvårdsnivå till just primärvården.
Vårdsystemet är komplext, särskilt när det finns långa traditioner av att ha alla vårdverksamheter på Akademiska sjukhuset. Därför har vi också nyligen fattat beslut i sjukhusstyrelsen om att se över exakt vilka vårdverksamheter som kan flyttas till andra aktörer, med bibehållen kvalitet och patientsäkerhet, exempelvis till Lasarettet i Enköping och till primärvården.
Det finns flera fördelar med att planera produktionen på ett effektivare sätt och att hjälpas åt i länet, där effektivare vårdkedjor och kortare vårdköer är viktiga mål. Ett positivt exempel är hur Lasarettet i Enköping fått tre profilområden: galla- och bråckkirurgi, ortopedi för knä- och höftprotes samt urologi. Denna specialisering innebär både bättre tillgänglighet och resultat, vilket i sin tur innebär att patienterna fått snabbare och bättre vård.
Det har under många år varit en utmaning att patienter söker vård på akuten i stället för på sin vårdcentral, där det till och med kan handla om åkommor som urinvägsinfektion och nageltrång.
Det är orimligt att Akademiska sjukhuset, också ska stå rustade för att ta emot vårdcentralspatienter. Därför behöver flödena till akuten styras om så att endast de som behöver akut vård söker sig dit. En prioritering som räddar liv.
I januari beslutade sjukhusstyrelsen att köpt vård inte ska öka, att utnyttjandet av operationssalar ska öka, att antalet årsarbetare minska jämfört med 2019 - dock inte i bristyrken – och primärt genom att naturliga avgångar inte återbesätts. Samt att sjukhusets resekostnader ska halveras.
Det är tydligt att besluten vi tog i sjukhusstyrelsen är rätt väg framåt, trots att omvärlden är osäkrare än på mycket länge.
Pandemin har också visat oss att när det väl gäller så kan vi snabbt ändra arbetssätt, som exempelvis att nyttja mer digitala lösningar för besök. Det har blivit en organisk utveckling där personalen givits utrymme att komma med idéer som snabbt implementerats. Vi behöver med sådant inom vården – inte mindre.
Vårt mål är att alla ska få rätt vård i rätt tid, och det är i primärvården som vårdens hälsofrämjande uppdrag primärt kan uppfyllas för de flesta människor. Det är på vårdcentralen du kan upptäcka hälsoproblem i tid, och det är så vi skapar långsiktiga förutsättningar för en hållbar och tillgänglig sjukvård i hela vår region.