Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige. Det är namnet på forsknings- och innovationspropositionen som nu klubbats i riksdagen. Den pekar ut riktningen för svensk forskningspolitik för de kommande åren med målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en framstående kunskapsnation. Regeringen investerar nu ytterligare 13,6 miljarder kronor de närmsta fyra åren utöver redan befintliga forskningssatsningar. Med det når vi en nivå på statliga forskningssatsningar om 42 miljarder kronor.
Redan i dag är Sverige innovationsledande inom EU och även det land inom EU som satsar mest på forskning och utveckling i relation till ekonomins storlek. Vi har dessutom flera lärosäten som rankas bland de 100 bästa i världen. När det gäller hur mycket svensk forskning citeras i vetenskapliga tidskrifter ligger Sverige på tolfte plats, före länder som Tyskland och Frankrike. Svenska forskare deltar också i stora gränsöverskridande EU-projekt, exempelvis gällande ledande batteriforskning vid Uppsala universitet. Men konkurrensen hårdnar och det är därför viktigt att vi fortsätter att investera. De satsningar vi nu gör motsvarar ungefär en tioprocentig nivåhöjning av de statliga investeringarna i svensk forskning.
Dessa investeringar behövs för att stärka svensk forskning och i längden hela samhället. Både vår tids ödesfråga klimatkrisen och den pandemi vi nu möter visar med all tydlighet på vikten av långsiktiga investeringar i forskning. Det är tidigare satsningar på grundforskning som gör att vi nu kan ta fram vacciner och läkemedel. På samma sätt behövs också mer kunskap för en rättvis klimatomställning där ingen lämnas efter.
De fem övergripande globala samhällsutmaningarna som pekas ut i propositionen är i linje med sådana som EU och OECD pekat ut: klimat och miljö, hälsa och välfärd, demokratiskt och starkt samhälle, digitalisering samt kompetensförsörjning och arbetsliv. Inom dessa utmaningar startar vi och förstärker nationella och långsiktiga forskningsprogram. Exempelvis inrättas nya program om virus och pandemier, hav och vatten, brottslighet, segregation och psykisk hälsa.
Därtill stärker vi resurserna till fri forskning och vi skriver in den akademiska friheten i lag. Möjligheten att fritt söka och sprida kunskap är en viktig del av en demokrati, men i många länder ser vi hur denna frihet angrips och universitets och högskolors roll som en självständig och kritisk kraft i samhället inskränks. Högerextrema och högerpopulistiska krafter attackerar forskning om utpekade ämnen som jämställdhet och klimat. Extrema rörelser sprider klimatförnekelse, konspirationsteorier och hat. Lögn beskrivs av vissa som lika giltigt som fakta och desinformation sprids allt enklare i takt med den ökade digitaliseringen.
Även i Sverige ser vi oroande tendenser. Sverigedemokraterna är det enda parti som öppet och i riksdagen kritiserar hela forskningsfält, vill styra forskningen med hårdare krav, och menar att det forskas på ”ovidkommande” saker. Vi socialdemokrater står upp för det svenska forskningssystemet, där forskningen objektivt kvalitetsgranskas. Forskare ska bedöma vad som är forskning eller ej, inte politiker.
Regeringen har nu valt att stärka den akademiska friheten i Sverige. Genom att akademisk frihet nu skrivs in i högskolelagen blir det något som gäller för hela högskolans verksamhet, både när det gäller utbildningarna och forskningen. Det är en tydlig signal om att utbildning och forskning ska fredas. Lagändringen är också väl underbyggd utifrån utredning och remiss med starkt stöd. Akademin själv kommer ha ansvaret att arbeta aktivt med hur detta ska omsättas i praktiken. Lärosätesledningarna har ansvar att prioritera frågan om akademisk frihet och värna en kultur som tillåter fritt kunskapssökande och fri kunskapsspridning inom de ramar som finns.
Vi socialdemokrater kommer fortsätta värna universitets och högskolors roll som en självständig kraft i samhället. Vi vet hur viktigt det är för demokratin.
Investeringar i kunskap gör att Sverige kan byggas starkare, möta kommande kriser, stärka välfärden och genomföra en rättvis klimatomställning där ingen lämnas efter.