Problemen med skolan tillhör vårt lands allvarligaste. De är kopplade till brister i kunskaper som påverkar utvecklingen av närings- och arbetsliv, till hälsoproblem, problem med integration av utlandsfödda och till sociala spänningar. Om de inte åtgärdas kan de på sikt påverka vårt land negativt. Skolan bör, som komplement till familjen, ge barn och ungdomar en bas att stå på för att hantera utmaningar senare i livet. Den ska ge kunskaper för ett gott arbetsliv. Det kan gälla praktiska yrken likväl som akademiska. Utbildningen påverkar hälsan senare i livet. Det är således i allas vårt intresse att skolan fungerar väl.
Utbildningsystemet har ett kompensatoriskt uppdrag. Forskning visar att barn med välutbildade föräldrar har stora fördelar. En uppgift är att höja utbildningsnivån för dem med sämre förutsättningar och en hög lägstanivå bör uppnås. Alla ska inte formas lika, men alla ska ha likvärdiga chanser. Skolan ska bidra till självständiga människor som kan försvara sina rättigheter och bidra med sina skyldigheter. Det är grundläggande för en väl fungerande demokrati.
OECD konstaterar att Sverige under efterkrigstiden fram till 1990 var ett föregångsland på skolans område. Så är det inte i dag. Kommunalisering av skolan på 1990-talet har lett till stora skillnader i kvalitet. Mindre kommuner har svårt att upprätthålla nödvändig standard. Likartade problem finns i storstädernas förortsområden.En alltför stor andel unga går ut högstadiet utan tillräckliga kunskaper för gymnasiet. Skolans kompensatoriska uppgift klaras inte väl. Kunskapsnivån har försämrats. Mellan 2000 och 2012 skedde enligt OECD en kraftig försämring i matematik och svenska. Därefter har resultaten förbättrats något, dock inte i matematik. Vi behöver kunniga naturvetare och ingenjörer för utvecklingen av vårt näringsliv. Avhoppen är många från civilingenjörsutbildningarna då förkunskaperna är svaga. Det är oroande. Det förekommer betygsinflation, särskilt i friskolesystemet. Genomströmningen i gymnasieskolan har försämrats, särskilt på de treåriga yrkesförberedande programmen. Enligt Vetenskapsakademin finns tydliga samband mellan barns framsteg i skolan och deras psykiska hälsa och den försämras bland unga. Kan skolmiljön vara en orsak?
Huvudansvaret för skolväsendet bör flyttas till staten så att den finansierar skolans undervisning och annan central verksamhet. Staten bör stärka likvärdigheten med stabila finansiella förutsättningar. Lärarnas kvalitet är viktigast av allt. Vidta åtgärder för att attrahera de bästa studenterna till läraryrket. Gör det attraktivt för äldre utbildad arbetskraft att verka i skolan. Rekrytera studenter som kan tänka sig att arbeta som lärare några år innan de går vidare till andra yrken. Lönepremier är en metod, men också god arbetsmiljö. I avvägningen mellan lärarledd undervisning och elevcentrerad bör skolan delvis gå tillbaka till det förra. På lärarhögskolornas bör fungerande undervisningsmetoder mejslas fram genom utvärdering av praktiska experiment. Stärk skolor i områden med särskilda problem med kompletterande personal som ska stötta lärarna i kontakter med barnens föräldrar. Risker kan då identifieras tidigt och åtgärder vidtas när barn riskerar att hamna i farliga miljöer.
Förbättra matematikundervisningen, särskilt i grundskolan. Underlätta för att anställa ingenjörer. Stärk yrkesinriktad utbildning på alla nivåer. Tyskland, kan var förebild. På lokal nivå finns ett samarbete mellan de yrkesinriktade skolor och företag. Rutinexpertis och att tänka själv tränas. Det skapar självförtroende, yrkesetik och yrkesstolthet. Friskolesystemet bör reformeras så att även de skolorna deltar i ett gemensamt antagningssystem med kommunala skolor och där ansökan görs inom ett år före skolan börjar. Det skulle minska segregationen. Centraliserad rättning av de centrala proven bör införas för att minska betygsinflationen. Offentlighetsprincipen bör gälla även friskolorna och offentliga huvudmän bör kompenseras fullt ut för deras grundläggande ansvar för skolsystemet.