År 2016 hade enligt Folkhälsomyndigheten cirka 16 procent av Sveriges befolkning nedsatt psykisk hälsa. Enligt Samordnaren för psykisk hälsa kan detta vara det största utgiftsområdet för vården 2030.
Av dessa 1,6 miljoner människor hade cirka 100 000 diagnostiserade ätstörningar.
Enligt Kunskapscentrum för ätstörningar finns det dock ett stort mörkertal. Det är dags vi lyfter upp ätstörningsproblematiken som ett av våra största hälsoproblem och åtgärdar bristerna gällande att upptäcka och behandla ätstörningar.
Redan 2014 flaggade Rädda Barnen tillsammans med ett antal behandlingskliniker för att andelen unga med ätstörningar ökar markant i en grupp som redan är utsatt. Mandos-gruppen uppskattar att så mycket som var tredje kvinna i Sverige kan ha ätstörningar, och utan tidig behandling kan de utvecklas till livshotande problematik. Trots detta kan det ta upp till åtta år i medeltal från att en ätstörning uppstår till att man får behandling, enligt Healthcare-nätverket. Det kan inte ses som annat än ett misslyckande.
För varje person med bulimi och anorexi finns det två med ätstörningar utan närmare specifikation (UNS), något som inte är känt för många då människor med UNS ofta inte får diagnoser.
Nationella undersökningar om ätstörningar är få, vilket ger en svag bakgrund för att upptäcka och behandla drabbade. Vissa vårdinstanser saknar kunskap om ätstörningar, något som genererar långa väntetider vilket försvårar för individer som söker hjälp. På grund av bristande samordning kan det även var svårt att få vård för symtom som personer kan ha utöver en ätstörning – till exempel depression.
Det finns flera anledningar till att särskilt unga drabbas av ätstörningar – till exempel yttre faktorer som kroppsideal.
I Frankrike, där folkhälsomyndigheten uppgav att ätstörningar var den näst vanligaste dödsorsaken för unga mellan 15–24 år 2017, har man infört lagar som kräver att retuscherade bilder ska ha varningstexter.
Förbud mot retuscherad reklam infördes även nyligen i Oslo. I Sverige har bland annat Gina Tricot fällts av reklamombudsmannen för att ha använt osunt smala modeller i sin marknadsföring, och det kan finnas skäl att ytterligare se över lagstiftningen på området. Skeva samhällsideal är självfallet inte den enda orsaken till ätstörningar, men vi måste motverka att unga utvecklar en skev kroppsuppfattning.
Hjälp för ätstörningar måste komma fort för att ge positiva effekter. Därför vill vi att det ska vara lättare att utan remiss få samtalsstöd via psykiatrins öppenvård, samt att antalet vårdplatser på ätstörningskliniker ökar. På sikt vill vi att elevhälsan utvecklas så att det är självklart att man som ung kan bli lotsad till rätt stöd där oavsett om man har psykiska, fysiska eller sociala besvär.
I dagsläget måste dock vården göra det klart vart de med ätstörningar kan vända sig.
Att människor ska behöva vänta långa tider på livsviktig vård är orimligt, och att unga i värsta fall måste växa upp med en ätstörning är oacceptabelt.
För människor med ätstörningar ska det vara självklart att få hjälp. På grund av långa väntetider, otillräcklig lagstiftning och bristande kunskaper är så inte fallet idag. CUF anser att Sverige måste lyfta detta samhällsproblem i större utsträckning och åtgärda dagens brister. Tillgängligheten till vård måste öka, förebyggande åtgärder för ätstörningar ska sättas in och rätt kompetens måste finnas. För om vi inte tar på allvar och lyfter fram de delar i psykisk ohälsa som ätstörningar är så riskerar vi inte bara kraftigt ökade vårdkostnader – vi dömer också hundratusentals människor till att lida i onödan.
Tilde Lind, distriktsstyrelseledamot CUF Uppsala
Magnus Ek, förbundsordförande Centerpartiets Ungdomsförbund