Robin och Dick är två livsöden som illustrerar hur allvarlig kvalitetskrisen på landets LSS-boenden är. Båda har behandlats på ett fruktansvärt sätt som är direkt olagligt. Robin, 26 år, hölls isolerad i fyra i år i ödehus och tvingades sova på en häktesmadrass på golvet. 20-åriga Dick med en intellektuell nivå som ett litet barn, flyttades mot sin vilja mellan boenden, förnedrades i flera år och utsattes för hot, övergrepp och våld.
Regeringen har haft larmrapporter på sitt bord i över ett år om hur illa det är ställt på LSS-boendena. De har beställt kartläggningar och fått rapporter. Både Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har påpekat för regeringen och socialminister Lena Hallengren att det brådskar med utbildning av personalen. De har understrukit det orimliga i att medborgare på LSS-boenden utsätts för tvångsåtgärder och övergrepp. Vi Liberaler har i riksdagen krävt svar av vad Lena Hallengren tänker göra för att säkra tryggheten på LSS-boenden.
Det enda rimliga i detta läge är att kraftigt och snabbt öka IVO:s kontroller och sanktioner samt ge skarpa uppdrag via Socialstyrelsen till kommunerna att tillsammans återkomma med ett program för hur kompetensen på LSS-boenden kan höjas och boendekvaliteten ökas. Övergreppen måste upphöra. För detta krävs inga lagändringar, endast uppdrag.
Allt fler lever sina liv på dessa boenden. En förklaring är det rekordhöga antalet avslag på nyansökningar av personlig assistans. I stället för att välja sitt eget boende med personlig assistans eller andra LSS-insatser – blir det hänvisning till ett LSS-boende. Trängseln på boendena leder till konflikter och oro. Det visar rapporter från IVO, som redan förra året skrev: ”Bristerna som framkommer i myndighetens uppföljningar och omvärldsanalyser pekar på att det finns landsomfattande problematik inom nämnda bostäder. Bostad med särskild service för vuxna ökar, sedan 2007 har antalet personer med insatsen ökat med 25 procent. Näst efter daglig verksamhet är bostad med särskild service för vuxna den största insatsen enligt LSS. I oktober 2016 hade 27 000 personer insatsen (enligt Socialstyrelsen (2018), Lägesrapport, Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning). Det är vidare en utsatt grupp som kan ha svårt att föra sin egen talan eller tillvarata sina egna intressen.” Detta visar att vetskapen funnits men att missförhållandena kunnat fortsätta.
Funktionsrättsrörelsen har ihärdigt påpekat det som myndigheternas rapporter bekräftar. Medlemmar i Autism- och Aspergerförbundet har år efter år larmat om missförhållanden på LSS-boenden som ofta beror på kompetensbrist hos chefer och personal. På 40 procent av Sveriges gruppboenden har det rapporterats om våld mot boenden.
Sveket mot personer med intellektuella funktionsvariationer måste få ett slut. Sveriges lagar gäller för alla oavsett funktionsnedsättning. Det är viktigt att lyfta fram att det finns många kommuner och verksamheter som väljer att satsa på kompetens i alla led. Men ska vi ska få stopp på övergreppen måste alla boenden vara trygga – och det brådskar.
För att minska våldet krävs ökad kunskap hos både chefer och personal. Om personalen får konkreta verktyg bland annat i kommunikationsstöd kan fler individer bemötas utifrån sina personliga behov, med bibehållen frihet. När kompetensen ökar, ökar också tryggheten.
Regeringen måste snabbt återkomma till riksdagen med en plan för hur övergreppen och våldet på LSS-boendena ska stoppas.