Debatt: Vad är etiskt rätt att äta?

Frågor om mat engagerar och nästan alla har vi uppfattningar om vad och hur vi bör äta och om hur maten produceras. Många människor har i dag sin egen matfilosofi, grundad på mer eller mindre saklig information, och det är lätt att drabbas av ”matskam” och uppgivenhet inför alla krav och måsten.

Men matval innebär genuina etiska dilemman, där det finns goda skäl för att handla på flera olika sätt.

Därför bör vi ha en saklig och respektfull ton när vi debatterar vad vi ska äta.

Det skrivs mycket om mat. Som forskare i etik har jag slagits av hur normativa många kok- och debattböcker om mat är, med föreskrifter om vad och hur vi ska äta. Trots det förefaller den etiska medvetenheten låg när det gäller mat. I relation till produktion och konsumtion av mat aktualiseras en mängd värden, men mycket sällan ligger en verklig värdeavvägning bakom ställningstaganden om mat. Snarare handlar det om att något enskilt värde lyfts fram – det kan vara att äta vegetariskt eller klimatsmart – och så argumenteras enbart för det, utan att det sätts i relation till andra etiska värden som kanske har offrats på bekostnad av det man vill framhäva.

Men frågor om mat – hur den produceras, hur den påverkar miljö och klimat, hur djur i matproduktionen hanteras och hur maten påverkar vår hälsa – är kopplade till många etiska värden, och det är nästan oundvikligt att några av dem kommer i konflikt vid val av mat eller kosthållning.

Hur ska vi som konsumenter kunna ta oss fram i detta myller av värdekonflikter?

I min forskning om mat och etik har jag försökt ge lite vägledning i de här frågorna.

Centrala etiska frågor i relation till mat är till exempel: Varifrån kommer maten? Hur har den producerats? Är den odlad utan gifter? Har de som arbetat med maten drägliga löner och säkra arbetsvillkor? Lider djuren vid framställningen? Den här typen av frågor väcker ofta nya, beträffande vilket värde som ska prioriteras. Är det viktigast att maten är ekologiskt odlad eller att jordarna ger så stora skördar som möjligt? Att maten är närproducerad eller ekologisk? Och vilken roll bör priset spela?

Tillgång till mat kan ses som en grundläggande rättighet för alla människor.

Men den svenska debatten om mat i dag handlar i liten grad om rätten till mat.

Snarare utmärks den av att vi har så gott om mat. Tidigare i historien vore tanken på att frivilligt välja bort produkter som mjöl, kött eller mjölk helt främmande. Ansvaret för att uppfylla medborgares rätt till mat tillfaller i första hand regeringar. Samtidigt kan vi som enskilda individer ha en plikt att arbeta för och stödja strukturer som kan möta kravet på bra mat för alla människor. I vår del av världen kan detta även kopplas till matens pris. Vem har råd att köpa den bästa kvaliteten på maten? Att äta klimatmedvetet och miljövänligt? Köpa etiskt producerat kött eller naturbeteskött? Producenternas vilja att göra vinst på sin produktion kan komma i konflikt med konsumenternas intresse av att få kvalitetsråvaror till ett rimligt pris.

Andra etiska värden i relation till mat gäller djuren i matproduktionen.

Centrala aspekter här är djurens rätt till välfärd, i det att de inte ska utsättas för stress eller smärta och ges möjlighet till vad som kallas ett naturligt beteende. Utöver det handlar matetiken också om matens påverkan på miljö och klimat. Dessa värden kan vi dock behöva väga mot vår rätt att göra självständiga matval. God mat är för många en del av ett gott liv. Ett uttryck för det är att vi lägger mer tid och pengar på mat än vi behöver för att hålla oss vid liv. Rätten till autonomi, å sin sida, kan behöva vägas mot måltidens värde av gemenskap. Det har spekulerats i att detta att bjuda varandra på mat i dag har blivit så komplicerat att vi drar oss för det, utifrån att många har så stränga krav på en viss sorts mat. Men därigenom riskerar vi också att förlora värdet av den gemenskap som måltider kan bidra till.

Tonen när vi diskuterar mat blir ofta hård och moraliserande.

Mot det kan man lyfta det etiska kravet på att visa varandra respekt för de livsval vi gör, inklusive vad vi äter. Däremot ska vi inte undvika att ha etiska diskussioner om mat, men de ska då utgå från tillförlitliga fakta och utföras med goda skäl för olika ståndpunkter. Här kan det emellertid bli problem, då det kan vara svårt att få fram värderingsfri information om mat. Det kan handla om hur grönsaker är odlade eller under vilka villkor djuren som råvarorna kommer från har levt. Bristen på tillförlitlig information är ett problem för matetiken. Men som konsumenter kan vi försöka påverka utvecklingen genom att efterfråga varifrån maten kommer och hur den har producerats.

En etisk slutsats är sällan entydigt rätt eller fel, vilket är en viktig insikt när det gäller mat.

Jag kan ha gjort ett genomtänkt matval, men det kan den som äter annorlunda också ha gjort. Det här innebär emellertid inte att allt är lika bra eller att det är meningslöst att fundera över vad som är rätt och gott i relation till matetiska konflikter. Det finns bättre och sämre sätt att hantera etiska dilemman på. Det viktiga är att hitta goda argument för den ståndpunkt man intar och att vara tydlig med vilka de etiska skälen är för ens beslut.

Så matval innebär genuina etiska dilemman, där det finns goda skäl för olika ställningstaganden.

Som etiker menar jag att vi kan se mat som en del av ett gott liv, utan att ge avkall på de plikter vi har då det gäller valet av mat i förhållande till djurvälfärd, klimatpåverkan och rätten till bra och hälsosam mat. Genom att tänka igenom vilka råvaror vi köper och undvika att slänga mat kan vi som konsumenter göra mycket för ett klokare matval. Men utöver det krävs även politiska beslut som minskar transporter och utsläpp och premierar inhemsk och miljömedveten matproduktion. Med sådana insatser underlättas det också för konsumenten, som står i sin matvarubutik och funderar över frågan: Vad ska vi äta?