Vad är det som händer med de svenska elpriserna?

De flesta beslutande energipolitiker tycks inte ha en aning om vilka eltekniska utmaningar vi står inför när vindkraft förväntas ersätta kärnkraft, skriver Göran Lodin och Sten Lindholm.

När vindkraften står för en allt större del i den svenska elproduktionen innebär det att hela systemsäkerheten kan äventyras, skriver Göran Lodin och Sten Lindholm.

När vindkraften står för en allt större del i den svenska elproduktionen innebär det att hela systemsäkerheten kan äventyras, skriver Göran Lodin och Sten Lindholm.

Foto: Privat.

Debatt2022-02-01 04:41
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Med straffskatter har Miljöpartiet, med stöd av andra partier, lyckats göra kärnkraften olönsam. Flera hundra miljarder i investeringar i vindkraft har inte på något sätt hjälpt huvudproblemet i det svenska elsystemet: effektbristen. Sverige står nu inför stora energipolitiska utmaningar när vårt elbehov ökar kraftigt.

Eftersom el har den egenskapen att produktion och användning i varje ögonblick behöver vara i balans behöver man ett system med många olika producenter som gemensamt kan möta användarnas behov och ha förmåga att leverera energi och effekt till den slutliga användaren i rätt ögonblick. 

I Norden har vi en lång tradition av samverkan när det gäller rent tekniska frågor, exempelvis back-up genom kraftledningar och kablar som förbinder våra grannländer i syfte att stärka leverans-säkerheten.

I en konkurrensutsatt marknad hamnar priserna naturligt nog på den nivå som efterfrågan och tillgång möts. När det gäller elproduktion/överföring påverkas priset i hög grad också av produktions- och över­förings­kapaciteten, det vill säga rent tekniska parametrar och kostnader. Vi har tidigare haft låga produktions­kostnader baserade på god tillgång på vatten- och kärnkraft. Men vad håller på att hända nu? 

I Sverige har man försatt sig i en besvärlig situation när man i förtid har avvecklat väl­fun­gerande produktion och tror att man kan ersätta den med vindkraft samtidigt som elförbrukningen förväntas öka kraftigt. I en avreglerad elmarknad stiger priset även när produktions- och överföringskapaciteten tryter. Vid Barsebäcksverkets ned­läggning producerade man el för 17 öre/kWh. I denna kostnad ingick allt; driftkostnader, löner, administrativa kostnader, underhållskostnader, avskrivningar och samtliga skatter samt dessutom 1,5 öre för slutförvar av utbränt kärnbränsle. 17 öre/kWh var vad kraftverket kostade ägaren, således en mycket lönsam verksamhet.

Vindkraftverken i Öresund producerade samtidigt el för 85 öre/kWh och det var dessutom subventionerade. Vindkrafts­produktion betraktas som sämre. När det inte blåser slutar kraftverken att snurra. Då måste elproduktionen finnas tillgänglig från annat håll. Vi behöver därför mer planerbar elproduktion, särskilt i de södra delarna, för att inte äventyra driftsäkerhet och leveranskvalitet.

Barsebäck stängdes på sin tid efter påtryckningar från Danmark och politiska beslut framtvingade av Miljöpartiet. Om man hade låtit kärnkraftverken leva på sina egna meriter utan politiskt motstånd är det inte orimligt att anta att ett större antal block skulle vara i drift i dag. Tveklöst är det dessutom så, att om Ringhals 1 och 2 hade varit i drift, hade våra el­konsumenter i Sverige inte haft nuvarande elkostnad. Det är märkligt att fakta om produktions- och överföringskapacitet faller bort i den politiska debatten. Det beror kanske på att enheterna energi och effekt och reaktiv effekt för de flesta är abstrakta och komplicerade elektrotekniska begrepp. Likväl är de fysikaliska enheter som har avgörande betydelse för driftsäkerheten och stabiliteten i vår elförsörjning. 

När vindkraften står för en allt större del i den svenska elproduktionen innebär det att hela systemsäkerheten kan äventyras. En grundläggande förutsättning för en välfungerande elförsörjning är att kapaciteten är tillgänglig när den behövs. En kall vindstilla vinterdag kan det mycket väl bli problem med elförsörjningen i södra Sverige vid bara en mindre störning på ett av Sveriges större kraftverk.

De flesta beslutande energipolitiker tycks inte ha en aning om vilka eltekniska utmaningar vi står inför när vindkraft förväntas ersätta kärnkraft. Hur allvarlig situationen är tycks inte ha trängt igenom. Läget beskrivs med tydlighet i en analys som Svenska Kraftnät gjort på uppdrag av Energimarknads­inspektionen. Enligt analysen lever systemet inte ens upp till de mest basala kraven på stabilitet gällande frekvens, spänning och effekthållning. Kraftsystemet behöver en tröghet genom rotationsenergin hos de stora tunga roterande maskinerna i vattenkraft- och kärnkraftverken. Tidsskalan är här tiondels sekunder, så det brådskar att tillföra effekt när frekvensen påverkas och riskerna för stora driftavbrott, i värsta fall totalkollaps, ökar drastiskt!

Vi inser att det kan vara svårt för lekmän att förstå de tekniska detaljerna i elsystemet men att som energipolitiker helt nonchalera de uppenbara risker som rent fysikaliskt uppstår i den struktur som håller på att bildas i Sverige, kan få mycket ödesdigra konsekvenser.