I Göteborg har minst 22 personer smittats i mässling - en av världens mest smittsamma sjukdomar. Förra året upptäcktes fall i Lund och i Stockholm. Detta är ingen anledning till panik, men däremot till eftertanke.
Kan vi vår historia?
Har vi tillräcklig omtanke om våra medmänniskor?
Mässling är ingen barnlek. Sjukdomen kan leda till lunginflammation, till hjärninflammation med bestående skador eller dödsfall. Dessutom kan människor i ovanliga fall åratal senare gradvis förlora sina hjärnfunktioner och dö.
Mässling var inblandad i den värsta epidemiska katastrofen genom tiderna när vi européer på 1500-talet förde över smittor till Amerikas ursprungsbefolkning. Efter att conquistadorerna klivit i land minskade Mexikos befolkning från närmare 26 miljoner år 1519 till en ynka miljon nittio år senare. På Kuba och andra öar i Karibiska havet dog hela urbefolkningen.
Även i Sverige skördade mässlingen förr hundratals svenskars liv varje år, men i dag har vi större tur. Vi är bättre rustade, och vi har vaccin. Om nästan alla är vaccinerade kan smittspridning stoppas innan den ens börjat.
När smittade personer rör sig bland andra utgör de en risk för spädbarn och ettåringar som ännu inte vaccinerats, för svårt sjuka eller allergiska barn och för immunsvaga människor som genomgår cellgiftsbehandling eller transplantation och som därför kan smittas även om de är vaccinerade. Dessa människors enda skydd är ”flockimmunitet”, ett vackert ord som för mig betyder omtanke. Utsatta människor är trygga om vi andra skyddar dem.
Okunskap motverkar vaccination. På sina håll finns en kunskapsbrist som kräver klok information på rätt språk. Många av oss vet dessutom inte vilka vacciner vi fått. Vi borde alla kunna se vår vaccinhistorik i journalen på nätet.
På senare år sprids dessutom en misstänksamhet mot vaccin. Delvis är det historielösheten som spökar. Den tid är glömd när mässlingen dödade. Till detta kommer konspirationsteorier, sammanställda av lögner och desinformation. Anti-vaccinrörelser bestående av medelklassantroposofer motsätter sig immunisering och tror att faktafrågor är åsiktsfrågor.
Samtidigt som sjukvården försöker spåra och begränsa smittan i Göteborgstrakten bjuder föräldrar ut sina mässlingsdrabbade barn på Facebook, för att andra barn ska smittas och slippa vaccinering. I ett land där ”alternativ fakta” och ”postfaktisk” finns på listan över årets nyord riskerar mässling att bli en följdsjukdom till inbillningssjuka. En potentiellt dödlig sådan.
Vi människor kan i den här frågan delas in i de som redan har immunitet, de som inte kan vaccineras och de som visserligen kan vaccineras, men som aktivt väljer risken att bli smittspridare.
Vi måste slå vakt om friheten och tryggheten för de barn och vuxna som av olika skäl inte kan vaccineras. Jag är för valfrihet så långt det är möjligt, och jag är också för en verklighetsanpassad politik. Var och ens frihet måste sluta där någon annans börjar. När vissa familjer väljer bort vaccin går deras val ut över andra familjer, som inte själva kan välja. Det är inte valfrihet. Det är bara dumt.
Det fåtal som avstår vaccin måste ta konsekvenserna av sitt val för att skydda andra. Jag är stolt över att Liberalerna beslutat att föräldrar inte fritt ska kunna välja förskola åt sina barn, om de väljer bort att vaccinera dem. I stället får en riskbedömning vara vägledande för hänvisning till förskola, om föräldrarnas beslut innebär att andra barn kan utsättas för smitta.
Jag anser också att Smittskyddslagen behöver uppdateras, så att sjukvården kan kräva av medarbetare att de vaccineras mot vissa luftburna infektioner, vare sig de flyttar sängar, städar eller vårdar. Vacciner bygger ju på att vi alla hjälps åt.
Att vaccinera sig är att visa medmänsklighet - en solidaritetshandling som kan förhindra allvarliga följder och ytterst döden.
Individens frihet får aldrig bli självcentrering som ställer värnandet om andra i skuggan. Vår egen frihet måste sluta där någon annans börjar.
Lina Nordquist
Regionråd (L), docent i fysiologi, förstanamn på riksdagslistan