I mitt arbete har jag daglig kontakt med nyanlända som söker jobb. De är trötta och besvikna på Arbetsförmedlingen. Saleh hade ett eget företag i Syrien. Han slaktade kycklingar för att sälja hela eller delar av kyckling. Han var framgångsrik i sitt yrke men inte på det svenska språket. Han har fått praktik som städare i tre omgångar utan att få ett jobb.
Osama är civilekonom och har jobbat många år i Syrien. Han har fått praktik på en grönsaksavdelning i en dagligvaruhandel.
Efter många klagomål över praktiken fick han till slut en kurs som förhoppningsvis leder till arbete inom det område som han är utbildad för.
Häromdagen skrev alliansens fyra arbetsmarknadspolitiska talespersoner, M, L, C och KD en gemensam artikel med rubriken ”Dags att lägga ner Arbetsförmedlingen”. De refererar också till ett förslag till riksdagen med detta innehåll. De har skrivit med fet stil ”Arbetsförmedlingen ska vara en central aktör för att motverka utanförskap och förbättra integrationen. Men dessvärre har myndigheten blivit en del av problemet, snarare än en lösning”.
Det är klokt att koppla arbetslösheten till integration och utanförskap. Själv håller jag med deras kritik men jag håller inte med deras argument och lösningar.
De skriver att det ”befinner sig närmare en miljon människor i utanförskap och bidragsberoende…”
Det är en fel siffra. Enligt ”Ekonomifakta” uppgick arbetslösheten den senaste månaden till 7,3 procent, vilket var 0,2 procentenheter lägre än samma månad föregående år. Totalt uppgick antalet arbetslösa till 384 500 personer. Den säsongsrensade och utjämnade siffran för arbetslösheten var 6,9 procent.” Och Finland har 8,7 procent.
Tyvärr har alliansens fyra talespersoner argument som inte är byggda på fakta.
Inte heller deras förslag att AF ska ersättas av ”många aktörer, såsom rekryterings- och bemanningsföretag, sociala företag eller ideella organisationer” håller.
Sådana aktörer drivs av ekonomiska vinstintressen och man behöver en helt ny myndighet för att sortera bort de oseriösa aktörerna.
Starka och kompetenta arbetslösa kan hitta jobb snabbt i sina yrken, medan de som drabbas mest är personer med invandrabakgrund, ej kompetenta, sjuka och personer som har ett specialbehov. Och därför har vi haft Fas 3-arbetslösa.
Och naturligtvis kommer dessa aktörer att tvinga folk att acceptera ”enkla jobb” med mindre betalt. Detta i ett läge där alla livskostander ökar och inte minst bostadshyran. Förslaget kommer att öka fattigdomen. Häromdagen stod det i Dagens Samhälle att klyftorna har vuxit mellan fattiga och rika hushåll i 286 kommuner i Sverige under åren 2011–2015.
Ett verkligt resultat av att lägga ner AF och ersätta denna med privata aktörer är att fattigdom och utanförskap ökar i många områden i Sverige.
Förslaget innebär risker för att inte uppnå det hållbara samhället i framtiden.
Jag tror att näringslivet är en nyckel i denna fråga och de bör ta ett ansvar, öppna sina hjärtan och sträcka ut handen till de arbetssökande.
Låt experter utreda de brister som finns i dag inom AF. Det finnas arbetssätt som bland annat skapar brister i uppföljning av gjorda insatser. En stor utmaning är också att möta den ökande arbetskraftsinvandringen från EU. En seriös utredning kan identifiera de brister som finns i dag och visa på alternativa vägar. Hitta lösningar på dagens utmaningar inom arbetsmarknaden med möjlighet att bibehålla den sociala hållbarheten.
Jag tycker att man bör utveckla och inte avveckla Arbetsförmedlingen.
Amil Sarsour, ordförande SIU, Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala