Utöka stödet till företagen och ideella sektorn

Genom att stötta näringslivet och det civila samhället undviker vi de stora sociala konsekvenser som arbetslöshet medför, skriver Mikael Oscarsson , Björn-Owe Björk och Jonas Segersam.

Stöd krävs till den ideella sektorn som ofta hamnat vid sidan av i regeringens stödprogram, skriver Jonas Segersam, Björn-Owe Björk och Mikael Oscarsson.

Stöd krävs till den ideella sektorn som ofta hamnat vid sidan av i regeringens stödprogram, skriver Jonas Segersam, Björn-Owe Björk och Mikael Oscarsson.

Foto: Foto: pressbild/privat.

Debatt2020-04-28 02:05
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi befinner oss i ett svårt och allvarligt läge. De flesta av oss har nära som drabbats på ett eller annat sätt av coronapandemin. Hela världen befinner sig i ett svårt läge och kommer så göra för en tid framöver. 

Regeringen har lagt fram olika förslag för att minska den ekonomiska kris som drabbat näringslivet i samband med covid-19 . Det är bra åtgärder i mångt och mycket men det räcker inte till. 

Varje morgon kommer nyheter om företag i Uppsala län som varslar personal och säger upp visstidsanställda. I mars varslades 628 personer i länet – vilket är elva gånger fler än en vanlig marsmånad. 

Både större och mindre företag behöver ett bättre stöd för att inte gå omkull och fler grupper av anställda måste omfattas av de stödpaket som lagts fram. Stöd krävs också till den ideella sektorn som ofta hamnat vid sidan av i regeringens stödprogram. 

De förslag som nu presenterats i regeringens vårändringsbudget är tänkta att bromsa upp den negativa spiral som många företag hamnat i. En viktig åtgärd är att företag kunna permittera sina anställda upp till 80 procent där regeringen står för 75 procent av kostnaden. Stödet minskar arbetsgivarens lönekostnader med hälften samtidigt som den anställde får behålla en större del av lönen, vilket är bra.

Men med tanke på att flera branscher har ett intäktsbortfall på över 90 procent, anser vi att möjligheten till permittering ökas till 90 procent och korttidsarbetet för de med högst nivå behöver förlängas. I dag går gränsen vid tre månader.  

Sänkta arbetsgivaravgifter för företag är ett annan åtgärd som regeringen inför. Ett problem är dock den stelbenta avgränsningen på 30 personer. Ett exempel från den hårt drabbade restaurangbranschen visar på bristerna. Max hamburgare, som sysselsätter väldigt många personer i Sverige, är organiserat under samma organisationsnummer, medan McDonalds till merparten är organiserat via franchise med egna företag. Enligt regeringens förslag betyder det att Max kan få sänkt arbetsgivaravgift för totalt 30 av sina tusentals anställda medan McDonalds kan få sänkt arbetsgivaravgift för upp till 30 anställda per franchisetagare

Att stödet till korttidsarbete endast ska ges till ”arbetsgivare som är långsiktigt konkurrenskraftiga” kommer också göra det speciellt svårt för startups som inte har någon längre historik av ekonomiska nyckeltal att luta sig mot och där verksamheten ofta går med förlust första tiden.

De nya reglerna för korttidsarbete gäller heller inte Sveriges många små familjeägda företag. Vård- och omsorgsföretag som arbetar åt kommuner och regioner har dessutom inte rätt till stöd trots att även de drabbas av krisen genom inställda vårdbesök. 

Att stödet också kräver att tillfälligt anställda först ska sägas upp i de fall de inte arbetar med verksamhetskritiska uppgifter är mycket olyckligt. I många länder i Europa inkluderas tillfälligt anställda i permitteringsstöden. Man såg under finanskrisen att dessa drabbades hårt, och utvidgade då permitteringsystemen också till dessa. Här behöver regeringen tänka om och lära av grannländerna.

Och trots att det nu ska vara möjligt att skjuta på inbetalningen av moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt i upp till ett år så riskerar fortfarande företagare att bli personligt ansvarig om de går i konkurs med en skatteskuld. Det här måste regeringen se över skyndsamt. 

Vi kristdemokrater har under krisen på alla nivåer gett förslag och drivit på för att åtgärder ska vidtas, både lokalt och på riksnivå. I Uppsala har vi varit pådrivande exempelvis när det gäller att införa i princip avgiftsfria parkeringar i Uppsala city, och också arbetat för avgiftsfria parkeringar för personalen på Akademiska sjukhuset. 

Många organisationer inom det civila samhället i Uppland och runt om i Sverige har stora intäktsbortfall under krisen på grund av mindre givande, inställda evenemang eller hinder för att hyra ut lokaler. För att avhjälpa deras situation vill Kristdemokraterna dels införa ett kostnadsstöd på upp till en miljard kronor för de organisationer i det civila samhället som fått kraftigt minskade intäkter. 

Dessutom vill vi stimulera folks gåvor till det civila samhället. Den som skänker pengar till organisationer i det civila samhället ska få behålla 25 procent i minskad skatt på belopp upp till 100 000 kronor i år. Detta är en nivå som de flesta medlemsländer i EU redan har. 

Genom att undvika uppsägningar, stötta näringslivet och det civila samhället undviker vi de stora sociala och hälsomässiga konsekvenser som arbetslöshet medför - samtidigt som ekonomin inte tvärstannar.  

Nu krävs det att regeringen agerar snabbt så att fler jobb och företag kan räddas under coronakrisen.