Det är brist på utbildade fritidsledare inom barn- och ungdomsverksamheten i Uppsala. Följden blir att det är få tillsvidaretjänster. Omsättning på tjänsterna är stor, vilket gör det omöjligt att bygga tillit, förtroende och relationer. De som förlorar på det är våra barn. En fritidsledarutbildning i Uppsala skulle kunna ändra på det.
För barn och ungdomar behövs vuxna med olika erfarenheter och kunskaper, som skapar trygghet, stöd och vägledning in i vuxenlivet.
Föräldrarna har en viktig roll, men som komplement ska skolan, barnomsorgen, föreningslivet med flera verksamheter finnas. En viktig yrkesgrupp är fritidsledare, vars huvudsakliga arbetsområde finns inom barn- och ungdomsverksamheten. Ett problem är att det i hela landet finns för få utbildade fritidsledare. En fritidsledarutbildning i Uppsala skulle bidra till att lösa problemet.
En utbildad fritidsledare kan bidra till att stärka individen, både som människa och som samhällsmedborgare.
Det behövs i integrationsarbetet och i en orolig och rotlös ung människas liv. I fritidsledarutbildningen ingår att utveckla sin egen förmåga och bli medveten om sina egna resurser genom att bland annat läsa ämnen som psykologi, sociologi, friskvård, hälsa och ledarskap. Den är en tvåårig folkhögskoleutbildning, och man examineras med utbildningsbevis.
I hela landet fanns 2017 bara totalt cirka 255 studenter, och av dessa utexaminerades 95 procent.
Bristen på utbildade fritidsledare resulterar i få tillsvidaretjänster och mycket stor omsättningen på tjänsterna. Byte av personal är alltid ett problem, och i barn- och ungdomsverksamhet är det speciellt negativt. Bygga förtroende, tillit och relationer är något man inte gör med ständigt nya personer. Goda relationer är speciellt viktigt i integrationen i en ny miljö där olika kulturer och erfarenheter ska mötas. I fritidsledares mål finns att stärka individen både som människa och samhällsmedborgare.
För att nå målet gäller det att starta tidigt inom barnomsorgen och förskolan och sedan fortsätta i fritidsverksamheten, ett förebyggande arbete helt enkelt.
Det minimerar problem som annars kommer senare i livet och är betydligt svårare att lösa.
Under höstens allmänna motionstid i riksdagen skrev jag en motion om behovet av fler utbildningsplatser för fritidsledare och framförde Uppsala som en högst lämplig plats. Den största befolkningsökningen i landet under 2017 stod Uppsala län för. Årets resultat visar fortsatt ökning. Runt 45 procent av landets befolkning bor snart i Mälardalen. Inflyttningen skapar påfrestningar av många olika slag. De nyinflyttade behöver hjälp att rota sig, känna trygghet i en ny omgivning tillsammans med nya människor och miljöer. Det gäller såväl barn och ungdomar som vuxna.
En satsning på barn och ungdomar är aldrig fel – de är det viktigaste vi har.
Vill vi underlätta för människor att trivas måste vi motverka och undvika en utveckling där konflikter och oro blir ohanterliga. Fler utbildade fritidsledare kommer inte att lösa hela uppgiften, men de är en viktig pusselbit.
Samverkan mellan elevvårdande personal, lärare och fritidsledare behövs för att öka antalet vuxna i skolan och för att de ska stötta och avlasta varandra. Det är berikande när olika yrkesgrupper arbetar tillsammans – något som barn och ungdomar skulle tjäna på. Det behövs en fritidsledarutbildning i Uppsala, nu.