Samrådsträff och Medborgarforum. Synpunkter från oss i sydöstra delen av Uppsala efterlyses i demokratisk anda: ”Du som bor i utvecklingsområdet är expert på ditt närområde och därför vill vi gärna veta vad du tycker”. Det kan handla om spårvagn, spårvagnsstallar, bro över Fyrisån, bostadsbebyggelse med mera.
Problemen med utbyggnadsplanerna i södra Uppsala ligger emellertid fortfarande i första hand på övergripande eller översiktlig nivå. Det handlar om 25 000 nya bostäder och 10 000 arbetstillfällen. Detaljplanering bör vänta tills de övergripande frågorna fått sina svar. Folkomröstning diskuteras fortfarande när det gäller bostadsbyggandets omfattning och inriktning. Skall vi ge detaljsynpunkter på spårvagnsstallar innan den kontroversiella frågan om ytterligare en bro över Fyrisån är löst?
Avtalet mellan staten och Uppsala kommun, det så kallade fyrspårsavtalet, innebar att planeringsprocessen fick en olycklig start. Någon seriös debatt om avtalets innehåll förekom knappast i Uppsala. Avtalet innebar en tidig låsning som välkomnas av Erik Pelling (S) och andra som bejakar extrem expansion. Man kan hävda att Pelling agerade enligt ”de successiva låsningarnas princip”. Avtalet med staten åtföljs av ytterligare låsningar, till exempel genom överenskommelser om kommunalrådsposter med stödpartier.
Erik Pelling upprepar att planerna på omfattande utbyggnad av bostäder i södra Uppsala ”ligger fast”. Den åsikten innebär att statsmaktens och kommunledningens företrädare inte tar frågan om förenlighet med demokrati och hållbar utveckling på allvar. 17 hållbarhetsmål (Sustainable Development Goals) har sanktionerats av FN och enskilda länder som Sverige. Något händer också i Uppsala. I relation till krav på ekologisk hållbarhet har Uppsala kommun låtit genomföra en ”Naturvärdesinventering av sydöstra staden”. Olika delar av området för exploatering granskas med avseende på naturtyper och biologisk mångfald.
Man konstaterar också att fågellivet längs Fyrisån kan påverkas. Men någon tydlig bild av effekterna av den exploatering som planeras har knappast redovisats. En sådan bild skulle sannolikt avsevärt stärka argumenten för ett ”omtag”. Vi vill väl tillhöra en kommun som tar hållbar utveckling på allvar.
Hur många hektar jordbruksmark (skogsmark) övergår till byggnader och asfalterad yta? Vad sker vid genomförande av det aktuella projektet? Vilka förändringar har skett när det gäller jordbruksmark och skog i Uppsala kommun under de senaste 20 åren? Är denna händelseutveckling förenlig med hållbar utveckling? Har man varit återhållsam eller slösaktig?
En annan tillbakablick som känns relevant: Har kommunledningen i Uppsala någonsin tidigare blivit föremål för en så massiv kritik som när det gäller det nu aktuella projektet? Tron på demokrati sviktar uppenbart om kritik känns meningslös. Erik Pelling och det Socialdemokratiska partiet har en stor del av ansvaret för de brister som ovan påtalats.
Men Pelling är inte ensam. För mig är det en gåta hur Miljöpartiet på regional och lokal nivå kan ställa upp på en så extrem och ohämmad exploatering. Har man tappat bort varför partiet en gång bildades? Miljöpartiet behövs kanske mer än någonsin och lyckligtvis är trovärdigheten för partiet på nationell nivå större, som jag ser det.