Var fjärde student känner ekonomisk skam, visar en undersökning som Bluestep Bank och Riksförbundet Hjärnkoll har beställt.
Var fjärde student i Sverige har någon gång under de senaste tre månaderna känt skam över sin ekonomi. Det är en alarmerande siffra som vittnar om en generation som ständigt oroar sig för pengar, vilket påverkar både deras studier och psykiska hälsa. För de 30 000 studenter som bor i Uppsala innebär det ofta en vardag fylld av stress och oro för att få pengarna att räcka till.
Studenter är över tre gånger så benägna att känna ekonomisk skam jämfört med den övriga befolkningen. Det visar en ny Novus-undersökning som gjorts på uppdrag av Bluestep Bank och Riksförbundet Hjärnkoll. Den ekonomiska stressen hotar inte bara studenternas mentala hälsa utan också deras studieresultat och möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.
När en hel generation kvävs av ekonomiska bekymmer är det hela Sveriges kunskapskapital som står på spel. I längden riskerar vi att få en mindre välutbildad arbetskraft och ett samhälle med ökade sociala klyftor.
Vissa kan hävda att ekonomiska utmaningar hör studentlivet till. Men att acceptera att var fjärde student skäms över sin ekonomi är att blunda för hur skadlig denna stress är. Det handlar inte om att frånta studenter eget ansvar, utan att ge dem rimliga förutsättningar att lyckas. Det gynnar både individen och Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.
Studenter stressas inte minst över att det är så svårt att hitta bostad. Höga hyror, osäkra andrahandskontrakt och långa kötider till studentbostäder skapar en ständig oro. Men det är inte den enda orsaken. Stigande levnadskostnader och förändringar på arbetsmarknaden, där allt fler uppdrag är otrygga och deltidsbaserade, bidrar också till ekonomisk otrygghet.
Sverige är inte ensamt om att kämpa med dessa utmaningar, men andra länder har hittat vägar framåt. I länder som Tyskland och Nederländerna har man infört mer generösa studiefinansieringssystem och satsat på att bygga fler studentbostäder. Det behöver Sverige också göra.
Ekonomisk skam påverkar inte bara plånboken utan också den psykiska hälsan. Studenter som upplever ekonomisk stress lider ofta av oro, depression och sömnsvårigheter. Det kan i sin tur leda till sämre studieprestationer och ökad risk för att avbryta studierna. På lång sikt kan ekonomisk skam påverka hela samhället.
Fler studentbostäder är en av sakerna som behövs för att minska den ekonomiska pressen på studenter, skriver Solomona Kahsay och Maria Sundström.
Under jul och nyår känner många studenter en extra press på plånboken. Att delta i sociala sammanhang och köpa julklappar kan vara svårt när budgeten redan är ansträngd. I stället för att fira jul med familj och vänner tvingas många studenter kämpa för att betala hyran och köpa mat.
Det är oacceptabelt att en hel generation som investerar i kunskap och kompetens ska behöva oroa sig för och skämmas över sin ekonomi. Därför behövs en samlad insats från både stat och kommuner för att förbättra studentekonomin. Vi ser följande förslag som särskilt angelägna:
1. Satsa på studentbostäder. Öka byggandet av prisvärda studentbostäder och skapa en mer diversifierad bostadsmarknad för studenter.
2. Inför ett statligt startlån. Underlätta för studenter att komma in på bostadsmarknaden genom ett statligt garanterat startlån. Förslaget är redan utrett och klart.
3. Höj studiemedlen. Ge studenter en ekonomisk grund att stå på genom att höja studiemedlen och se till att de följer med inflationen.
4. Förbättra rådgivningen. Erbjud studenter tillgång till ekonomisk rådgivning och mentala stödinsatser.
Genom att ge studenter ekonomisk trygghet skapar vi förutsättningar för ett mer välutbildat och välmående land. Det är dags för politiker på både lokal och nationell nivå att agera. Sveriges studenter ska inte behöva skämmas.