Ett jobb betyder så mycket. Det handlar inte bara om att få en lön den 25:e varje månad. Det handlar också om att ingå i en social gemenskap eller att känna skillnaden mellan vardag och helg. Pandemin har slagit hårt mot arbetsmarknaden och just nu är drygt 680 000 arbetssökande inskrivna på Arbetsförmedlingen. Att vara arbetssökande påverkar både privatekonomi och hälsa negativt. Prislappen för den höga arbetslösheten riskerar att bli hög för både samhället och enskilda individer. Därför är det viktigt att vi skapar goda förutsättningar för framtidens arbetsmarknad.
Den tid då alla som bodde i Sandviken också jobbade på Sandvik är förbi. I stället är allt fler svenskar enmansföretagare eller jobbar i små och medelstora företag. Spotify, som erbjuder sina kunder streamad musik, är ett slående exempel på hur framtidens företag och arbetsmarknad kommer att se ut. Enligt uppgifter från Bolagsverket hade Spotify AB 2019 en årsomsättning på ca 45 miljarder kronor, men de hade endast 1 457 anställda.
Å andra sidan hade Spotify, enligt deras egna uppgifter på hemsidan, 345 miljoner månatliga aktiva användare. Det innebär i praktiken att Spotify sysselsätter tusentals små och medelstora företag. Artister, musikproducenter och ljudtekniker är exempel på personer som lever på intäkter från Spotify, men där finns även specialister som jobbar med försäljning eller programmering. Troligtvis får hundratusentals personer sitt levebröd direkt eller indirekt via Spotify.
Det är dags att bredda bilden av vad ett företag är och vilka som jobbar åt dem. Den arbetsmarknaden som växer fram kommer att ställa andra krav på samhället. Därför är det bra att regeringen inom ramen för Januariöverenskommelsen, med L och C som pådrivande kraft, reformerar las och Arbetsförmedlingen. Det är vår enda chans att rusta Sverige inför framtiden.
Även lokalt behöver vi rusta oss inför framtiden. Den klassiska anställningsformen, tillsvidareanställning, är på väg att ersättas av enmansföretag och projektanställningar i små och mellanstora företag. Det betyder att ett gott företagsklimat är en avgörande för Uppsalabornas skatteintäkter och välfärd. Uppsala kommun ligger på plats 219 i Svenskt näringslivs årliga mätning av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Utvecklingen befinner sig på ett sluttande plan sedan 2012 då kommunen befann sig på plats 90 och just nu finns det inget som tyder på att trenden är bruten.
Jag har fått i uppdrag av Liberalerna i Uppsala att leda ett utvecklingsarbete för att ta fram en valstrategi för jobb och företagande. Under våren kommer arbetsgruppen att genomföra fokusgrupper och insamla statistik. Vi kommer också att lyssna på intresseorganisationer samt ta reda på varför tidigare initiativ från kommunen inte har fungerat.
Närheten till Arlanda och Stockholm, de två universiteten samt ett blomstrande idrotts- och kulturliv är faktorer som påverkar företagsklimatet i rätt riktning. Men vi behöver göra något åt de faktorer som hindrar Uppsalas företag. Det är dags verkligen dags att prioritera företagsklimatet om Uppsalaborna ska ha en bra arbetsmarknad och goda skatteintäkter som betalar för välfärden.