Elsa Ewert, ordförande Uppsala Studentkår och Asta Dahlqvist. ordförande Klimatstudenterna.
Universitetet har en unik ställning som en av de främsta forskningsinstitutionerna i Sverige. De publicerar inte bara forskning om klimatförändringarna, men utbildar även nästa generation av ledare och beslutsfattare. Självklart har man då ett ansvar att ta en ledartröja i klimatomställningen. Därför är det en stor besvikelse, både för studenter och medarbetare, att Uppsala universitet väljer att skjuta upp att uppdatera miljöplanen med ett helt år.
Om universiteten inte tar sin egen klimatforskning på allvar, vem kommer att göra det då?
Som myndighet måste Uppsala universitet ha miljömål som uppdateras minst var tredje år. I år skulle miljöplanen uppdateras, men det har nu skjutits upp i ett helt år.
Just nu når inte universitetet sina mål. Under året har vi och våra medlemmar granskat miljöplanen och lagt fram mängder av bra förslag för att universitetet ska kunna minska sina utsläpp och skapa bättre förutsättningar för att studenter och anställda ska kunna leva och arbeta mer hållbart.
Det finns saker som måste göras för att universitetets utsläpp ska minska. Att stoppa resor med flyg, investera i förnybar energi på campus och göra det lättare för personal och studenter att resa kollektivt eller med tåg kan minska utsläppen signifikant. Eller som på Lunds universitet: Inför en vegonorm.
Men universitetet väljer att inte göra något.
Enligt universitetets egna beräkningar släpper verksamheten ut 50 500 ton koldioxid per år. Det motsvarar dryga 6 200 varv runt jorden med en vanlig svensk bil.
Om alla hade samma utsläpp skulle vi ligga långt ifrån Parisavtalets åtagande och riskera att snabbt överstiga 1,5-gradersmålet.
Är det inte absurt att den tredje största arbetsgivaren i Uppsala, förutom Regionen och kommunen, väljer att underminera klimatet? Att en institution som ska leda oss ur klimatkrisen inte tar sina utsläpp på allvar? Att ett av de mest pretentiösa universiteten i Sverige blundar för sitt ansvar i en av de viktigaste frågorna i vår tid?
Detta är ett stort bakslag för både klimatet och universitetet. En ny miljöplan är inte bara viktig för universitetets utsläppsminskningar utan även för att behålla studenters och anställdas förtroende för universitetets miljöarbete.
Uppsala universitet har fått alla chanser att visa att de kan göra bättre, göra skillnad och göra om. Men i stället, trots den samlade vetenskapen som fortsätter varna om konsekvenserna av klimatförändringar, väljer universitet att skjuta upp ett förnyande av deras miljöplan.
Vad säger egentligen detta om universitets och akademins trovärdighet?
Med fördröjningen av en ny miljöplan bidrar universitetet till klimatförändringarna och ignorerar sitt ansvar för vår gemensamma framtid, skriver studenterna.
Det borde inte förvåna någon att universitets klimatengagemang också påverkar engagemanget hos studenter. Enligt en rapport från bland annat Jönköping International Business School har universiteten som satsat på miljöledning en större mängd studenter som är mer intresserade av just klimatfrågor. Chockerande? Nej. Det här är ytterligare ett bevis på hur stor påverkan universitetets handlingar har på samhället.
Beslutet skapar också en ökad osäkerhet. Om planen skjuts upp nu, med kort varsel, hur kan vi då vara säkra på att den inte skjuts upp nästa år igen? Då måste man tänka om och göra rätt.
Att fördröja en ny miljöplan innebär att universitetet bidrar till klimatförändringarna och ignorerar deras ansvar för vår gemensamma framtid.
Vi har inte tid att vänta, vi måste agera nu. Universitetet måste genast återgå till arbetet för att snabbt införa en ny miljöplan som är hållbar, på riktigt.
Uppsala universitet bör inte bara varna oss för en klimatkris, de måste även leva som de lär.