Enligt statistik från Svensk Försäkring har Uppsala Län drabbats av ett skadebelopp på närmare 200 miljoner kronor som betalats ut för naturskador åren 2015 – 2020. Uppsala län är det femte hårdast drabbade länet avseende naturskadekostnader och vi vet varför.
Tusentals berördes av och minns skyfallet som drabbade framförallt Uppsala i juli 2018 och vidare stormen Alfrida i januari 2019 som främst drog fram i de östra delarna av länet. Avrundat kostade bara ovädret i juli 2018 försäkringsbolagen ungefär 100 miljoner kronor. Därtill kommer alla kostnader varje privatperson och företag fått stå för själva och allt besvär. Dessutom har vi all den onödiga negativa klimateffekt som tillkommer vid alla skadereparationer.
Men vad har vi lärt oss av dessa händelser och vad har vi sedan gjort för att mildra konsekvenserna när ovädret slår till nästa gång? Här behövs initiativ och gemensamma krafttag. Vi vet ju att det kommer att ske naturskador igen och igen och vi kan förebygga. I UNT den 17 augusti läser vi två relevanta insändare - en med konkreta råd på åtgärder och en med en frågeställning. Hans Holmström, Uppsala, redogör för tankar om hur vi skulle kunna minska risken för svåra översvämningsskador genom att placera en ränna genom överfallet av Fyrisån vid Upplandsmuseét och Eva Magnusson, Uppsala, har funderingar efter erfarenheter av översvämning i flerbilsgarage om hur det står till med brunnar och ledningssystem där dagvattnet rinner ner och som drar med sig grus och annat.
Efter en sommar med återkommande larmrapporter om svåra översvämningar exempelvis i Tyskland och Belgien gör sig verkligheten brutalt påmind med exempel på just sådant som redovisas i de rapporter som presenteras om att klimatet kommer att bli mer volatilt i framtiden. Förra veckan presenterade FN:s klimatpanel IPCC en dyster rapport. Samtidigt regnade det hejdlöst i Öregrund med omnejd med omfattande översvämningsskador lokalt som följd.
Vi i försäkringsbranschen möter de här effekterna av naturskadorna och är bekymrade. Det är dags att helhjärtat satsa på och ta lärdom genom att förebygga och klimatanpassa. Som tur är sker klimatförändringar långsamt så än finns tid att sätta igång och ändra utvecklingen.
Svensk försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet redovisade i juni för femte gången en kartläggning av kommunernas klimatanpassningsarbete. I kartläggningen hade 160 av 180 kommuner valt att svara på enkäten. Svaren bearbetades till en rankinglista där max var 33 poäng. I rapporten lyftes fram att kommunerna spelar en viktig roll för klimatanpassningsarbetet eftersom de genom planmonopolet har ett stort ansvar för att genomföra konkreta åtgärder och att införa anpassning-sarbetet. Utredningar har visat att även om det finns en medvetenhet om klimatförändringar hos kommunerna så är det lite som faktiskt genomförs. Bara 15 kommuner har mer än 30 poäng på klassificeringen och ingen av dessa 15 kommuner finns i vårt län. Tierp får nu ståta med länets bästa rankning på plats 65 och med 19 poäng, Håbo på plats 73 och med 17,5 poäng, Heby på plats 114 och med 12 poäng samt Älvkarleby på plats 149 med 7 poäng. Vi ligger inte i framkant runt om i vårt län.
Men Uppsala kommun var så sent som 2019 med och besvarade enkäten och placerade sig då som etta och var bäst bland landets kommuner med 33 poäng. Den här gången har kommunen valt att avstå från att besvara enkäten. Låt oss hoppas att resurserna som inte lagts på att besvara enkäten i stället gått till genomförande och införande av konkreta åtgärder.
Vi vet ju att Uppsala kommun 2019 framhöll att klimatanpassningsarbetet ska vara långsiktigt och systematiskt samt att kommunerna bör utforma strategier för att se till så att sårbarheter minskar och framtida bebyggelse är robust genom hela dess livslängd. Vidare framhölls politisk vilja och mandat som framgångsfaktorer och att samverkan behöver stärkas på olika sätt exempelvis med fastighetsägare och försäkringsbolag. Aktivt arbete med både stadsplanering, vatten och avlopp (VA), beredskap och krisledning minskar risken för bland annat översvämningar.
Det här är så viktigt och lovvärt att det synliggörs hur vi alla kan samverka och göra klimatanpassningsåtgärder i vårt boende och i vår vardag. Länsstyrelsen som är samordnare av klimatanpassnings-arbetet erbjuder stöd och tillhandahåller mycket bra information. Men det är viktigt att förstå att du som är hus- och fastighetsägare själv har ett ansvar och måste göra de anpassningar som behövs för att skydda din egendom mot exempelvis översvämningar. I plan och bygglagen (PBL) finns bl a bestämmelser om att tomten ska skötas så att risken för olycksfall begränsas och betydande olägenheter för omgivningen inte uppkommer.
Vi som jobbar på försäkringsbolag vill kunna försäkra och vi vill bidra med erfarenheter vi har av det naturskadorna ställer till med. Vi kommunicerar dessa budskap i många kanaler, men här behövs nu en folkrörelse kring klimatanpassning och skadeförebygg – en klimatsmart gärning.