För första gången på 20 år rasar fullt krig i Europa och i skrivande stund uppskattar UNHCR att knappt fyra miljoner människor flytt undan Putins invasion av Ukraina. Den siffran växer emellertid snabbt och kan ha fördubblats vid denna texts publicering. Europa, Sverige och Uppsala står inför den största flyktingkris vi sett sedan andra världskriget.
Enligt Migrationsverkets prognoser kan så många som 200 000 flyktingar anlända i Sverige kommande månader. Skulle det scenariot inträffa kan vi i förvänta oss att behöva ta emot knappt 5 000 personer här i Uppsala. Det blir en svår utmaning och kommer kräva de största mottagnings- och etableringsinsatser som Uppsala kommun någonsin företagit sig. Denna solidaritet med Ukrainas folk är en självklarhet för oss i Centerpartiet. Inte bara för att vi vill slå vakt om medmänsklighet och öppenhet i en tid då dessa ideal ifrågasätts, utan också för att Ukrainas kamp även är vår. Ukraina försvarar inte bara sin egen frihet, de försvarar även Sveriges och hela Europas frihet och strider i förlängningen för varje lands rätt att välja sitt eget öde. Det minsta vi kan göra i gengäld är att erbjuda de kämpande ukrainarnas flyende landsmän en trygg fristad.
Med erfarenheterna från pandemin och flyktingkrisen 2015-2016 står stat, region och kommun bättre rustade än tidigare för att hantera den här utmaningen. De tidigare kriserna har emellertid blottlagt brister på alla nivåer som behöver åtgärdas om vi ska klara den nya flyktingsituationen på ett tillfredsställande sätt.
Först och främst måste Migrationsverket strömlinjeforma sin organisation för att säkerställa att de som kommer till Sverige effektivt kan tas emot, registreras och slussas vidare till boenden och jobb eller etableringsinsatser. Myndigheten behöver också inventera de kompetenser som anländer med flyktingströmmen. Också inom näringslivet finns ett stort engagemang för att hjälpa de ukrainska flyktingarna och företagare står på kö för att erbjuda arbeten och praktikplatser. Tillvaratagandet av detta engagemang kräver dock en smidig administration kring mottagning och etablering. I Uppsalaregionen råder brist på flera kompetenser och yrkesgrupper. Många sjuksköterskor, ingenjörer, snickare, ukrainsk- eller ryskspråkiga lärare och flera andra yrkesgrupper kommer kunna få jobb innan de lärt sig sitt första ord svenska. Om potentiella arbetsgivare tvingas vänta i månader på att staten ska ordna fram samordningsnummer och arbetstillstånd kommer etableringsprocessen snabbt att avstanna och näringslivets vilja att hjälpa kommer snart att tryta.
Kommunen behöver inleda en dialog med näringslivet om deras kompetensbehov och vilja att hjälpa till i etableringsprocessen, och matcha deras behov mot de kompetenser som kommer från Ukraina. De barn som placeras i Uppsala ska kunna fortsätta sin skolgång så snart som möjligt. Därför måste kommunen omgående inventera tillgängliga platser på befintliga skolor och bygga upp en beredskap för att snabbt etablera fler platser i outnyttjade lokaler eller moduler.
Regionen behöver ha beredskap för att trycket på vården kommer öka. Flyktingströmmen kommer medföra ett både större och förändrat vårdbehov inom både akutvård, primärvård och psykiatri. Staten behöver stötta regionerna både finansiellt och genom samordning mellan regioner och myndigheter. Det är viktigt att Socialstyrelsen fortsätter sitt arbete med att inventera och frigöra vårdplatser, sjukhusmateriel och medicinsk utrustning.
Genom samarbete och fokus på helhetsbilden kan Sverige och Uppsala klara den utmaning vi står inför. I processen slår vi även vakt om solidariteten, öppenheten och medmänskligheten. När andra säger ”Här är det fullt” kommer vi fråga ”hur gör vi mer plats?” och söka konstruktiva lösningar för Uppsalas och Sveriges bästa.