Slutreplik
Avsaknad av nedskärningar är inte detsamma som en satsning. Vi i Lärarnas Riksförbund (LR) i Uppsala förstår naturligtvis att budgetarbete och politisk påverkan är långsamma processer. Men att hävda att kompensation för fler elever är en satsning är att vrida på ordens betydelse. För att vara tydlig: Uppsala växer och både intäkter och antal elever ökar. Att skolbudgeten ökar med motsvarande andel innebär bara att skolan har lika lite pengar i år som året innan, per elev. Jämför man med vad liknande kommuner satsar på undervisning, skolmat och elevhälsa ligger vi anmärkningsvärt lågt, dessutom med dyrare lokaler. Den senast sammanställda statistiken från Skolverket visar att större städer har nio procent större satsning på undervisningen per elev, och lägger nio procent mer på skolmat per elev och sex procent mer på elevhälsan per elev, samtidigt som lokalkostnaden per elev är fem procent lägre.
Ni påstår också att det skett en fullständig lönekompensation, vilket vi anser felaktigt. 2021 års lönerevision gav för LR:s medlemmar i snitt 1,97 procent. Detta leder i själva verket till en reallönesänkning efter inflation.
Att använda statsbidrag som argument för att ni prioriterar skolan är att ta åt sig äran för statliga satsningar. Utbildning ska vara likvärdig. Så står det i skollagen. Att det finns specifika statsbidrag för kommuner att söka, så som likvärdighetssatsningen, är inget annat än ett underkännande av kommunernas arbete i frågan. Uppsala fullföljer här bara ett statligt finansierat uppdrag.
Omfördelningssystemet för hyressättningen i Uppsala kommun är lovvärt, men det är långt ifrån kärnan av problemet. Hyran för skollokaler i Uppsala är för hög och lokalerna är för små. I UNT 27/8 kunde vi läsa att Uppsalas skollokaler är mindre än rikssnittet. Dessutom är de dyrare. Utöver det har kommunen ett enormt behov av nya skolor för att möta den befolkningstillväxt som finns. Så vad är det skattebetalarna får för sina pengar? Även om ett minus på Utbildningsnämndens budget blir ett plus någon annanstans förändrar det inte problemet. Investeringskostnaderna blir hyreskostnader för skolorna. Uppsala betalar för mycket för lokaler som är för små samtidigt som Skolfastigheter har ett avkastningskrav på 20 procent före finansnetto. Detta kan heller inte anses som en satsning.
Vi anser att avsaknad av besparingskrav inte är samma sak som att det satsas på Uppsalas skolor. Det krävs modigare politik och ett rejält omtag för att vrida skutan i rätt riktning!