Sveriges Radio Ekot genomförde nyligen en enkätundersökning bland svenska kommuners säkerhetschefer. Den visade att det i över 150 kommuner fanns anställda som de senaste tolv månaderna blivit utsatta för hot. I nästan lika många kommuner har personal blivit trakasserade efter att de bedrivit myndighetsutövning.
Orsakerna till hoten följer liknande mönster i alla kommuner som medverkat i undersökningen. Det rör sig dels om att individer fått beslut de inte varit nöjda med, dels att tjänstepersoner inte upplevs ha förklarat bakgrunden till beslut tillräckligt tydligt. Men många rapporterar också om att personal hotats i syfte att påverka handläggningen och hur utfallet ska bli i olika ärenden. Detta förekommer oftast i frågor som rör försörjningsstöd, vårdnadstvister och skolplaceringar.
Exemplen på vad hoten lett fram till är helt hårresande – i mer än 30 kommuner har personal fått assistans med väktare för att kunna tryggt ta sig till eller från sina jobb. Flera säkerhetsavdelningar har börjat erbjuda möjlighet för personal att installera överfallslarm i sina hem. I vissa enskilda fall har trakasserierna drabbat tjänstepersoners barn och släktingar, liksom att de fått sin egendom vandaliserad. Och detta bara av det enkla skälet att de gjort sitt jobb och fullgjort sina uppdrag.
Utvecklingen är allvarlig och har dessutom eskalerat över tid. Svaren i Ekots undersökning visar entydigt att andelen hot, trakasserier och obehagliga påverkansförsök ökat de senaste fem åren. Säkerhetscheferna bedömer samtidigt att mörkertalet är stort, beroende på att anställda inte vågar eller vill polisanmäla hot de utsatts för eftersom det kan få ännu värre konsekvenser för dem. Det innebär också en risk för att tjänstepersoner trakasseras så pass mycket att de fattar rättsosäkra beslut.
Uppsala kommun har sedan ett antal år flertalet dokument framtagna som anger rutiner och checklistor för hantering av hot och våld. För medarbetare inom socialtjänsten och ekonomiskt bistånd finns handlingsplaner i syfte att förebygga hot- och våldssituationer. Där fastställs också vem som ska göra vad om situationer uppstår. Det är förstås bra, men Centerpartiet menar att det inte räcker. Uppsala är en stor kommun med flera hundra medarbetare som ansvarar för myndighetsutövning. I de förvaltningar som våra nämnder ansvarar för, fattas varje vecka en mängd olika beslut som – enligt Ekots undersökning – riskerar att leda till hotfulla situationer för personalen.
Därför har vi lyft frågan i kommunfullmäktige den 25 januari, och efterlyst en fördjupad lägesbild över hur situationen ser ut i Uppsala. Har hoten och trakasserier mot tjänstepersoner blivit fler de senaste åren? Och hur kan vi i så fall möta den utvecklingen?
Trots en bra debatt i fullmäktige där flera andra oppositionspartier delade Centerpartiets oro, upplever vi att minoritetsstyret inte tar frågorna på tillräckligt allvar. Arbetsmarknadsnämndens ordförande, kommunalrådet Mohamad Hassan (L), sade sig exempelvis inte känna till den rapporteringsfunktion – KIA – som kommunen har, dit anställda kan vända sig för att anonymt inrapportera hot. Styret kunde heller inte besvara om andelen hot och trakasserier mot tjänstepersoner ökat, än mindre säga något om i vilken typ av ärenden hot förekommer.
Frågan berör alla partier, i styret och i oppositionen. Vi har ett kollektivt ansvar för att skapa säkra arbetsplatser för kommunens 14 000 anställda. De som har myndighetsutövning som del av sin tjänst ska kunna fatta rättssäkra beslut, utan att behöva oroa sig för hot eller att deras privata egendom vandaliseras.
Centerpartiet efterlyser därför att kommunstyrelsen snarast tar initiativ till en fördjupad undersökning bland personalen, i första hand de som handlägger individärenden inom arbetsmarknads-, omsorgs-, social- och utbildningsförvaltningarna. På så sätt kan eventuella förstärkta hotbilder förtydligas och orsakerna bakom dessa mer träffsäkert hanteras. Dessutom måste kommunen få veta om de handlingsplaner som finns fungerar som de ska. Och vi som vid varje sammanträde fattar beslut som berör miljonbelopp av skattemedel, måste förvissa oss om att handläggningen kunnat ske på ett korrekt sätt och inte påverkats av oacceptabla hot och trakasserier.