När ska Uppsala kommun få ordning på sitt sätt att involvera oss medborgare i planeringen? Varför ska det vara så svårt att få till fungerande och respekterade arbetsformer? Redan för sex år sedan antog kommunstyrelsen riktlinjer för medborgardialoger. Där konstaterades att Uppsalas invånare ska vara delaktiga i att utforma samhället.
Medborgardialog definierades som ett strukturerat meningsutbyte mellan förtroendevalda och invånare. Vidare att dialogerna antingen kan vara del av en politiskt beslutad process eller lagstadgad som exempelvis vid planprocesser. De förra ska följa riktlinjerna, de senare ska genomföras enligt bestämmelserna i plan- och bygglagen (PBL).
Så vad händer? Det verkar som att ingen riktigt har tagit del av de antagna riktlinjerna, inte ens kommunstyrelsen själv. Och om någon händelsevis har gjort det så har man samtidigt gjort en fri tolkning av innehållet. I dagarna genomfördes en så kallad ”samskapande dialog” i Sävja, med inledande ”lätt middag och gott om fika”. Den leddes av företrädare för de byggbolag som ska bygga i området. En liknande process har också anordnats i norra Sunnersta.
Formerna för dessa ”dialoger” ligger helt utanför de arbetssätt som kommunstyrelsen lagt fast i ovan nämnda riktlinjer. För oss som blir inbjudna att delta är det både förvirrande och frustrerande. Många väljer därför att avstå från att medverka i det som de uppfattar som manipulativa övningar som riskerar att nyttjas skönsmässigt både av de som bjuder in till mötena och kommunens tjänstemän och politiker. Om de här övningarna ingår som en del i en politiskt beslutad process så ska de följa riktlinjerna, om det är en del i en detaljplaneprocess ska de följa lagens krav. Nu gör det ingetdera, vilket skapar både ilska och uppgivenhet.
Om de här dialogerna är en del i den lagstadgade planprocessen, en form av tidiga samråd enligt PBL, ska de ledas av de som har uppdraget att upprätta planerna, det vill säga kommunens planförfattare. Det är de som ska beskriva det uppdrag som de fått från politikerna, hur arbetet kommer att bedrivas och hur vi som berörda kan vara delaktiga i processen. Det är de som bereder ärendet och därför behöver samla bästa möjliga kunskap om området inför de avvägningar som de ska göra mellan olika intressen. Då handlar det inte enbart om de tekniska och ekonomiska utredningar som genomförs av konsulter för exploatörernas räkning. Det handlar också om att möta oss på plats och få del av den kunskap som vi har om lokalsamhället och dess omgivningar. All beredning av ett planärende är att betrakta som myndighetsutövning. Därför är det viktigt att samråden sker på ett korrekt sätt under ledning av de som också ska stå för planernas utformning och i slutänden skriva under desamma.
I både Sävja och norra Sunnersta saknas det en folklig förankring för den planering som nu pågår. Det är ett resultat av att tidigare planprocesser har drivits utan lyhördhet för de lokala perspektiven. Processer vars utfall har varit bestämda på förhand genom bland annat avtal med staten och regionen. Avtal som har träffats utan föregående medborgardialog och detta kort efter att kommunstyrelsen antog riktlinjerna om dialog.
Om det nu är så att kommunstyrelsen menar allvar med att Uppsalas invånare och organisationer ska vara delaktiga i att utforma samhället så är det hög tid för ett omtag i planeringen av det som har kommit att kallas för den södra respektive sydöstra staden. Och det arbetet måste inledas med en medborgardialog värd namnet, det vill säga ett strukturerat meningsutbyte mellan förtroendevalda och områdenas invånare i enlighet med de antagna riktlinjerna. Först därefter kan nästa steg i arbetet tas.
För Dialogforum Uppsala - föreningar i samverkan