Sveriges skolor och förskolor står som vanligt inför stora utmaningar. Barnafödandet sjunker och därmed minskar antalet barn i svensk förskola och skola, där förskolan drabbas först. Eftersom förskolor och skolor får ekonomisk ersättning per barn, innebär detta att kommunernas intäkter sjunker. Uppsala kommun har valt att stänga förskolor och skolor, slå ihop verksamheter med varandra samt minska rekryteringen av legitimerade lärare, för att spara pengar.
Samtidigt som kommunen skär ner på förskolans och skolans verksamhet, är målen ambitiösa i kommunens Mål- och budget för 2025. Där står det bland annat att:
“Skolan ska vara likvärdig och alla elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet, enligt skollagen. Skolan ska dessutom arbeta för att kompensera för elevers olika bakgrund och förutsättningar. En viktig förutsättning för det är en ökad andel behöriga lärare samt en ökad andel behöriga förskollärare i förskolan.”
Att öka andelen legitimerade lärare i förskola och skola är en grundförutsättning för att både öka kvalitén i utbildningen och för att komma till rätta med förskolors och skolors stora och välkända arbetsmiljöproblem.
Enligt Arbetsmiljöverkets undersökning för 2022 toppade lärare i förskola och grundskola listan över antalet anmälningar om arbetsrelaterade besvär, där nära hälften av lärarna i dessa yrkesgrupper drabbats. Den mest förekommande anledningen till detta är hög arbetsbelastning. Hur detta går ihop med det faktum att Uppsala kommun väljer att minska rekryteringen av legitimerade lärare i förskola och skola är svårt – för att inte säga omöjligt – att förstå.
I kommunens Mål och budget 2025 står det vidare att:
”Alla barn ska nå skolans kunskapskrav och klara gymnasieexamen. För att lyckas med det ska eleverna få rätt stöd och stimulans i en trygg miljö under hela skoltiden, från förskola till gymnasium.”
Det står även att: ”Skolan har ett särskilt ansvar för att främja hälsa och arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa.”
Skolverkets egen publikation, ”Barngruppers storlek i förskolan”, hänvisar till forskning som visar ett tydligt samband mellan barngruppernas storlek och höga stressnivåer för både barn och personal. I dag är det inte ovanligt att barngrupperna är så stora som 15-19 barn i åldern 1-3 år respektive 21-28 barn i åldern 3-5 år. Det främjar knappast psykisk hälsa hos barnen. Skolverkets riktlinjer för antalet barn per barngrupp är 6-12 barn för åldrarna 1-3 år respektive 9-15 för åldrarna 4-5 år.
För att främja trygghet, stöd och stimulans i förskolan krävs därför mindre barngrupper.
Under många år har vi haft för få utbildade lärare, för få eller trånga lokaler och för många barn i våra förskolor och skolor. Detta har resulterat i större barngrupper, lägre lärartäthet och nybyggnationer för att tillgodose behovet. I stället för att se möjligheterna med det minskande barnunderlaget och följa Skolverkets riktlinjer för antal barn per grupp, envisas Uppsala kommun med att bibehålla våra stora barngrupper. Detta påverkar både barns och personals arbetsmiljö negativt.
Kommunens ledning och rektorer använder sig ständigt av begreppet ”budget i balans”, till den grad att det närmast går att jämföra med ett mantra. Sveriges Lärare pratar gärna om balans: en förskola i balans, en skola i balans, ett läraruppdrag i balans, barn i balans – och en framtid i balans.
Detta kommer Sveriges Lärare manifestera för den 15:e mars, alla är välkomna att sluta upp med oss på Stora Torget klockan 12:00. Pengar finns, det handlar bara om vad vi väljer att lägga dem på. Sveriges lärare vill investera pengarna i barnen, det vill säga allas vår framtid.
Det är dags för Uppsala kommun att följa sin Mål- och budget 2025, skollagen och Skolverkets riktlinjer för att ge oss och barnen förutsättningar att lyckas med de högt ställda målen. Vår fråga till Uppsala kommun är därför, vad väljer ni att investera i?