Åkerjorden behövs för vår matproduktion och borde inte bli industriområden, det skriver Tommy Dahlén med flera.
För bland annat nya affärs- och industriområden väljer Uppsala kommun att exploatera åkermark som tillhör Sveriges bördigaste jordar. Öster om staden har snart all åkerjord innanför motorvägen bebyggts. Nästan all slags bebyggelse utanför stadskärnan har en gång varit åkermark. I Västra Librobäck vill kommunen skapa ett industriområde på 63 hektar prima åkerjord i ett vackert slättområde mellan väg 272 och Gamla Börjevägen.
Men av beredskapsskäl och genom ökad befolkning behövs all åkerjord för vår matproduktion. Det är då bättre att bygga i skog. Kommunen har erbjudits sådan mark nära Vadbacka väster om Stenhagen men inte beaktat förslaget.
Det planerade industriområdet i Västra Librobäck var tidigare tänkt att omfatta 76 hektar men har minskats till 63 hektar. Men den ”sparade” åkerarealen består nog bara av smalare remsor som inte kan brukas rationellt, eftersom jordbruksmaskinerna får svårt att vända på dem. Det skulle ha gått med hästdrift. Så denna åkerandel blir nog liggande obrukad.
Vilken roll spelar då 76 hektar åker, motsvarande 152 fotbollsplaner, för livsmedelsförsörjningen? Marken ger här i snitt veteskördar motsvarande drygt 5 ton vetemjöl per hektar eller 2500 tvåkilos mjölpåsar. Det blir 19 0000 påsar på 76 hektar.
Kommunen verkar dock inte anse att matproduktion på denna goda jord spelar någon roll ur försörjningssynpunkt. Tillskottet just här av arbetsplatser hos företag tycks väga tyngre. Man räknar säkert med att förlusten av livsmedel kan ersättas på annat sätt, bland annat med import.
Kommunen verkar inte heller ta sitt medansvar för Sveriges beredskap i dessa orostider. Landets livsmedelsförsörjningsgrad är bara ca 50 procent. Sverige har nu bara 2,5 miljoner hektar åkermark jämfört med 3,7 miljoner hektar år 1945. Till detta kommer vårt delansvar vid livsmedelskriser i världen genom klimatförändringar och befolkningsökning.
Klimatförändringarna medför både torka och för stor nederbörd. Sydeuropa drabbas allt mer av hetta och vattenbrist, vilket försämrar skördarna där. Med sämre avkastning i sydligare länder kommer nordliga regioner såsom Norden att bli allt viktigare för världens livsmedelsförsörjning.
Åkermarkerna i till exempel Uppsalatrakten blir därmed allt värdefullare och bör inte förstöras genom byggenskap. Man tycks dock tro att förbättrad odlingsteknik ska motverka bortfallet av åkerjord.
Men ej heller Sverige kan framöver räkna med oavbrutet ökade skördar. Även vi drabbas alltmer av extremväder. År 2018 rådde svår torka och 2023 blev det först torka, sedan extrema regnmängder. Båda åren uppkom stora skördeförluster.
Istället för att för all framtid förstöra åkerjord som i Västra Librobäck borde man välja skogsmark för nya industriområden. Detta skulle ge minst skador, eftersom Sverige har 68 procent skog, men bara 6 till 7 procent åker. Tidigare var siffran 9 procent.
Det finns lämpliga skogsmarker nära Uppsala, som har föga betydelse för friluftslivet. Exempelvis bortom Vadbacka norr om väg 55, nära bergtäkten vid Nåsten och ca 2 kilometer väster om Stenhagen, där kommunen erbjudits drygt 80 hektar skog.
Dessutom finns mycket stora skogar, exempelvis på båda sidor om väg 288 bortom Jälla i öster. Uppsalas industriområden har delvis trist bebyggelse, ofta med skräpig miljö. Ett nytt industriområde i det vackra åkerlandskapet i Västra Librobäck skulle också ge ett tråkigt intryck.
Med industriområden i skog skulle man undvika att förstöra skönheten hos detta odlingslandskap i Uppsalas närhet. Och kan man bygga bostäder i skog, som i Sävja och Lindbacken, kan man anlägga industriområden på skogsmark.
Kommunen borde välja sådana alternativ istället för att exploatera åkerjord.
Uppsala tillhör tyvärr de kommuner som genom byggenskap förlorat mest åkermark under en 25-årsperiod. För våra efterkommande livsmedelsbehov måste man bevara Uppsalas åkerjord, som ju skapats av istiden och sedan gjorts odlingsvärd genom bönders arbete i många århundraden.
Denna jord är ett arv till oss att förvalta. Kommunen har makten att förstöra detta arv, men vad ger den rätten till det?