Utsatta kvinnor som lever under skräck, hot och våld kan inte vänta. För att stoppa våldet och uppnå Uppsalas nollvision mot våld i nära relation måste vi agera proaktivt och prioritera frågan högre upp på agendan. Feministiskt initiativ har under åtta år i Uppsala kommunfullmäktige visat vägen. Vissa av våra förslag har blivit verklighet.
Det är 44 år sedan FN fattade beslutet att införa en ny högtidsdag den 8:e mars: Den internationella kvinnodagen. Många förändringar har skett för att främja en mer jämställd värld, men det är långt kvar innan vi lever i jämställdhet. Ett av de mest radikala uttrycken för ett patriarkalt samhälle är mäns våld mot kvinnor.
Att kommunen ska arbeta både förebyggande och bekämpande mot våld i nära relationer är varken nytt eller förhandlingsbart. Frihet från våld är en grundläggande mänsklig rättighet.
Våld är en olaglig handling och stort ett demokratiproblem som allvarligt kränker personlig integritet och begränsar rörelsefriheten. Vi måste agera innan det uppstår, stötta de som är utsatta och genomföra ett efterarbete där vi utreder alla anledningar och strukturer till varför våldet sker. Kommunen behöver tillsätta mer resurser och arbete för att sätta stopp på våldet.
Feministiskt initiativ har under åtta år i Uppsala kommunfullmäktige visat vägen. Vi har ställt styrelsen till svars, lagt ett stort antal förslag på hur arbetet kan stärkas och föreslagit alternativ. Vissa av våra förslag har blivit verklighet. Tack vare Feministiskt Initiativ har Uppsala ett fortgående arbete och rutiner för att identifiera och stötta äldre som är utsatta för våld. Dessutom har vi kunnat stärka samarbetet mellan socialtjänsten och barn-och ungdomspsykiatrin med fokus på barn som bevittnat eller utsatts för våld i hemmiljön.
Under januaris kommunfullmäktigemöte röstades Feministiskt Initiativs förslag om att införa en Haverikommission ned, detta trots att socialtjänsten är tydliga med att kvinnor som dör till följd av partnervåld i majoriteten av fallen sökt hjälp hos en eller flera samhällsaktörer innan dödsfallet. En haverikommission syftar till att genomföra utredningar för att kartlägga vart samhället har brustit i kvinnans rop på hjälp innan döden. Detta är det minsta vi kan göra till minne av de kvinnor som dött till följd av brustet ansvar.
Den 24 november fattade Uppsalas kommunstyrelse beslut om att införa en lokal Nollvision mot våld i nära relationer, liknande ett förslag som Feministiskt Initiativ några månader tidigare lagt. Beslutet är välkommet, men vi nöjer oss inte där. En nollvision fyller endast sitt syfte om insatser i förebyggande, skyddande och bekämpande syfte genomförs för att uppnå den.
Vår politik erbjuder lösningar. Vi har utöver förslagen nämnda ovan även lagt förslag om förstärkta resurser för att hantera det våld i hemmet som ökade under pandemin. Vi har lagt förslag på kurser i manligt självansvar för ungdomar för att förebygga våld och skadliga normer, och vi har lagt förslag om fördjupade projekt med huskurage för att tidigt upptäcka våld i hemmet. Alla dessa förslag skulle kunna göra skillnad, alla dessa förslag har kommunen röstat ned.
Varje person som utsätts för våld eller dör till följd av våldet är ett samhälleligt misslyckande. Vi vet vilken värld vi arbetar för; en värld där alla får leva ett liv fritt från våld. Den världen arbetar Feministiskt Initiativ för i dag och alla andra dagar. Ett arbete som tidigare generationers feminister påbörjat och som vi måste föra vidare till kommande generationer.