Runt om i Sverige sitter framtidens läkare upptagna med samma problem: att försöka få tag på en AT-tjänst. Allmäntjänstgöring (AT) är obligatorisk för alla studenter som påbörjade sin läkarutbildning innan höstterminen 2021. Utan AT-tjänst, ingen läkarlegitimation.
Att få AT-tjänst är lättare sagt än gjort. Antalet nyutexaminerade läkarstudenter är nämligen långt fler än antalet tillgängliga AT-tjänster. I dag är väntetiden för att göra AT i snitt 11,14 månader. Det visar en undersökning från Sveriges yngre läkare (SYLF), och man beräknar att det finns ett underskott på över 300 platser per år. Här i Region Uppsala är väntetiden 14 månader.
Regeringens nationella vårdkompetensråd har gjort beräkningar som visar att tiden från läkarexamen till läkarlegitimation har ökat med 5,5 månader sedan 2008. I dag tar det i snitt hela tre år från examen till läkarlegitimation. Och när vägen till legitimation blir längre, blir förstås vägen till färdig specialistläkare ännu längre. Samtidigt som det råder stor brist på specialistläkare i 19 av 21 regioner i Sverige, står alltså nyexaminerade läkare och stampar i väntan på att få göra AT. Det är ett enormt slöseri med samhällets resurser. Bristen på AT-tjänster går naturligtvis ut över patienterna som får vänta på vård när bristen på specialistläkare är stor.
För den som är i behov av vård blir bristen på AT-tjänster en patientsäkerhetsrisk. I väntan på AT jobbar majoriteten på vikariat. Antalet olegitimerade underläkare varierar under året till följd av att de arbetar under korta vikariat, men sett över tid är det i snitt kring hundra anställda underläkare anställda inom region Uppsala. Inte sällan hittar vi dem på akutmottagningarna med hög arbetsbelastning och ofta utan tillgång till handledning och stöd av legitimerad kollega.
De som är ansvariga för att detta får fortgå är regionerna. AT är tänkt att vara den första introduktionen till läkaryrket – inte tuffa vikariat på akuten. Regionerna måste genast sluta upp med att systematiskt utnyttja unga läkare som billig arbetskraft.
Region Uppsala är den region som planerar största utökningen av antalet AT-platser under kommande två åren, men utgår också från att ha haft lägst antal platser per capita. För att matcha behovet skulle antalet AT-platser inom regionen behöva vara många fler.
För att lösa bristen på AT-tjänster kräver vi följande åtgärder:
Staten måste ta över ansvaret för dimensioneringen av AT-tjänster. Regeringen måste skyndsamt ge Nationella vårdkompetensrådet i uppdrag att ta över ansvaret att dimensionera och samordna hur många AT-tjänster som ska finnas i varje region. Regionerna måste sluta se det som fritt valt arbete.
AT-tjänsterna ska vara 18 månader. I dag är majoriteten av AT-tjänsterna längre än vad som krävs. Lasarettet Enköping har fortfarande en AT på 21 månader. Genom att korta ner till lagstadgade 18 månader så blir fler tjänster tillgängliga.
Använd möjligheten att placera AT-läkare i fler verksamheter, större del av dygnet. AT ska kunna förläggas till fler verksamheter än vad som traditionellt sett gjorts. Så länge AT-läkaren uppnår målen kan till exempel delar av kirurgplaceringen göras vid en kvinnoklinik. Inom region Uppsala bemannas akutmottagningar nattetid ofta av olegitimerade underläkare, trots att det är akutverksamheterna som utgör flaskhals för att utöka antalet AT-platser. Regionen måste se till att AT-läkare har placering på akutverksamhet även under jourtid, med möjlighet till handledning av erfarna kollegor.