För några år sedan nåddes Uppsala län av två negativa besked på kort tid gällande tillgången till el. Det första var att det inte finns något utrymme kvar i kraftledningarna in till Uppsala. Det andra lät meddela att den storskaliga lokala elproduktionen från kraftvärme i Uppsala stad kommer att läggas ner. Länsstyrelsen i Uppsala län, Region Uppsala och Uppsala kommun gick samman i en regional mobilisering för att ta krafttag i frågan. Satsningen, som går under namnet Uppsalaeffekten, påbörjades 2017 och formaliserades under de följande åren.
Båda beskeden kom inför att Uppsala och Knivsta skrev avtal med regeringen om att planera nya stadsdelar och totalt 48 000 bostäder, mot att staten färdigställer fyrspår mellan Uppsala och Stockholm. Frågor hopade sig också kring hur ett hållbart Uppsala län skulle kunna utvecklas om det finns risk att elen inte räcker till alla dygnets timmar. Etableringar av eleffektkrävande verksamheter mötte svårigheter och har till och med uteblivit.
Genom samarbetet inom Uppsalaeffekten har vi kunnat bidra till att säkra en utökad kapacitet i elnäten på både kort och på längre sikt. Flertalet dialoger med regering och nationella myndigheter har resulterat i bättre kontroll över tidplanerna för utbyggnad av elnäten. Utbyggnaden av transmissionsnäten har också justerats så att Uppsala län redan under 2023 och 2024 får tillgång till väsentligen höjd elnätskapacitet. Regionala aktörer har i projektform skapat en lokal effektmarknad, CoordiNet, som hjälper till att kapa topparna när elbehovet är som störst. Arbetet med effektsituationen har också lärt oss att vi inte kan ta ökad elförsörjning för given och att kommunal planering måste kunna ta höjd för resursbrist.
Det finns fortfarande frågor som måste lösas för att nå alla ambitioner med ett elektrifierat Uppsala län. I Uppsala stad måste fortfarande den storskaliga lokala elproduktionen säkras. Försöksverksamheten CoordiNet behöver nödvändigt stöd i lagar och förordningar för att kunna bli en ordinarie del av det nya energilandskapet. Det är också viktigt att elen används för rätt ändamål och där den behövs som mest. Lokala energisystem behöver utvecklas för att avlasta och bidra till elnätet. Tillgång till fjärrvärme, biogas, vätgas, smart styrning och energilager är några exempel. Byggnader skulle kunna värmas med spillvärme, där det finns sådan att ta tillvara. Samhällsviktiga funktioner behöver kunna säkras med lokal elproduktion och tillräckliga backup-funktioner i form av reservkraft.
Elektrifieringen av transportsektorn är en viktig byggsten, eftersom de idag svarar för nära hälften av länets utsläpp av växthusgaser. För att påskynda elektrifieringen för tunga transporter har Länsstyrelsen och Region Uppsala tillsammans med branschorganisationer och elnätsbolag, ingått ett Elektrifieringslöfte i samarbete med den nationella Elektrifieringskommissionen. Insatserna som följer av löftet ska bidra till målet att klimatpåverkan från inrikes transporter ska ha minskat med 70 procent till 2030, jämfört med 2010.
Trots alla utmaningar har samarbetet inom Uppsalaeffekten stärkt vår regionala rådighet över eleffektfrågorna. Vi har skapat en grund att stå på för att genom elektrifieringen bidra till omställning och hållbar utveckling i Uppsala län.
Näringslivets medverkan är helt nödvändigt i omställningsarbetet. Detta innebär att Handelskammaren i Uppsala län inte bara står bakom länets elektrifieringslöfte, utan sedan i maj också utgör en del av Uppsalaeffektens huvudmannaskap.
I maj 2019 höll Uppsalaeffekten sitt första regionala stormöte. När vi i dag återigen samlas för en lägesavstämning är det med en större optimism än för två år sedan. Vårt samarbete har väckt nationell och regional uppmärksamhet. Det har bildat skola för hur andra län och regioner tagit sig an sina lokala elförsörjningsutmaningar. Mycket återstår att göra, men vi gör det så som vi är vana i Uppsala län – tillsammans.