Stockholmskommunerna har växtvärk. Mark saknas. I Sigtuna kommun finns mark i Valsta i Märsta. Men där finns stora sociala problem.
I Knivsta bor medelklass, likaså i södra stadsdelarna i Uppsala; i Bergsbrunna, Vilan, Nåntuna, Nåntuna Backe, Sunnersta och Ulleråker. De politiskt ansvariga som beslutat om den kolossala utbyggnaden i dessa områden finns inte kvar efter valet. Kompisgänget i S, MP, L och M gör karriär utan ansvar för sina tidigare beslut. De premieras och blir riksdagsledamöter. Möjligen blir någon minister i regeringen. Kvar lämnas de framtida sociala problemen i kommunen.
De har godkänt Uppsalapaketet/undertecknat avtalet med staten. De har godkänt ofantlig byggnation av 6 nya Gottsunda i sydöstra stadsdelarna och 4 nya Gottsunda i södra staden väster om Fyrisån, allt under extremt kort tid. De har godkänt gammalmodig spårvagnsteknik som kostar åtskilliga 10000-tals miljoner skattekronor i årtionden.
De politiska makthavarna hänvisar till ”medborgardialoger” som i bästa fall kan påverka placeringen av några buskar och parkbänkar i bostadsområdena. Smygexploatering sker genom att de kommunala dialogerna läggs ut på av kommunen utsedda byggherrar, just nu aktuellt i den första etappen av utbyggnaden längs gamla Stockholmsvägen, väg 255 norr om Nåntuna Backe mellan Sävja 2 och 3.
Både kommunal- och plan- och bygglagen ger oss medborgare demokratisk rätt att i alla steg yttra oss och överklaga politiska förslag och beslut när kommunen lägger fram
1. översiktsplan (ÖP) för hela kommunen,
2. fördjupad översiktsplan (FÖP) för en del av kommunen och
3. detaljplan (DP) för ett mindre område.
När en detaljplan är antagen har sakägare/grannar rätt att yttra sig om och överklaga ett bygglov i ett detaljplaneområde.
Denna lagliga och demokratiska process har upphävts i Uppsala. Besluten är djupt odemokratiska då medborgarnas synpunkter inte alls inhämtats. Besluten är inte förankrade hos invånarna.
Normalt sker avtal om markanvisning och liknande efter att en detaljplan har fastställts. Men för de södra stadsdelarna har planerna redan igångsatts. Demokratin har satts ur spel. Uppsalaborna har bakbundits.
Denna extrema byggnation ska ske på ett ställe i skyddsvärd natur intill Lunsens naturreservat och på produktiv åkermark öster om järnvägen. Bebyggelsen skulle i stället kunna spridas till kommunens landsbygdsorter och regionens kransorter vilka trängtar efter varsam utbyggnad och utvecklad samhällsservice så att skolan, vården och omsorgen kan växa där.
Rimligt är att kommunen och regionen växer organiskt, att landsbygdsorterna längs Dalabanan, Ostkustbanan och Lennabanan utvecklas efter behov. Inte att politikerna tvingar på oss skattebetalare slöseriet med 10-tals miljarder kronor i skulder på mastodontbyggen och gammeldags spårväg. Miljarderna behövs i kärnverksamheten för sjukvård, skola och äldrevård.
I Uppsala kommunfullmäktige röstade alla partier utom Centern och Utvecklingspartiet demokraterna (UP) ja till Uppsalapaketet/avtalet med staten. C och UP röstade alltså emot. Dock har C inkonsekvent därefter föreslagit en måttlös byggnation på 13000 bostäder i de sydöstra stadsdelarna, bostäder för mer än 35000 invånare eller drygt 3 Gottsunda eller ett helt Enköping.
C har också i den styrande blågröna koalitionen med M, KD, L och MP i Region Uppsala beslutat om de åtskilliga miljarder kronor som spårvagnsprojektet kommer att kosta skattebetalarna, även för de som inte bor i Uppsala kommun. Här kan man tala om att C är en vindflöjel och att de blågröna är både blåögda och gröna i sin roll.
Om Uppsala ska komma ur detta elände måste kommun- och regionfullmäktige häva Uppsalapaketet/avtalet med staten. Det kan bara ske genom att vi väljare röstar bort de makthavande partierna i höst.
Vi i Utvecklingspartiet demokraterna (UP) är det enda partiet som har nolltolerans mot måttlös byggnation i de södra stadsdelarna i Uppsala och som konsekvent vill riva upp Uppsalapaketet.