”Lägg ned Uppsala universitet "skrev statsvetarprofessorn Bo Rothstein på DN-debatt för många år sedan när Uppsala universitet tagit en av sina sociologiprofessorers obskyra mansvåldsforskning i försvar. Nu försvarar däremot inte universitetet två av sina seniora professorers forskarheder när deras vetenskapligt baserade metodutvecklingsarbete om covid-19 åtalsanmäls av Överklagandenämnden för Etikprövning, ÖNEP. Och Uppsala Nya Tidning bidrar med sin scoopjournalistik till att ifrågasätta forskarnas heder i stället för att kritiskt och kunnigt granska myndighetsutövningen.
I det första fallet hade de två Uppsalaprofessorerna i början av pandemin i april 2020 testat cirka 450 vänner och bekanta med ett nytt covid-19-test. De fann en mycket lägre andel positiva personer än vad Folkhälsomyndigheten då rapporterade. Testningen var aldrig tänkt, planerad eller genomförd som en forskningsstudie och kommunicerades i media endast för att resultatet avvek så påtagligt från det myndigheterna rapporterade. I det andra fallet användes bland annat fem anonyma blodprover för att utvärdera ett diagnostiskt test. I båda fallen anser ÖNEP att det handlat om forskningsprojekt som krävt etiskt godkännande. Forskarna menar att det inte handlat om forskning utan etablerad praxis vad gäller dels en helt anonymiserad prevalensundersökning, dels metodutveckling och utvärdering baserad på anonyma blodprover.
Forskningsfusk, ”oredlighet" i forskning, har blivit en stor fråga inte minst efter Macchiariniskandalen som ju framförallt var ett exempel på Karolinska sjukhusets och Karolinska Institutets ogenomtänkta beslut att släppa in Macchiarini på operationsavdelningen i tron att det skulle leda till ett internationellt genombrott.
Forskningsetiken förändrats över tid från att ha varit en prövning av etiskt laddade frågor inom forskningen till att bli en genomjuridifierad och extremt byråkratisk process där det sist och slutligen handlar om formalia i tolkningen av olika lagtexter som nu reglerar forskningen. Den lagstiftning som finns har på intet sätt bidragit till att utveckla den etiska medvetenheten i forskarsamhället, snarast har den blockerat den etiska reflexionen som ersatts av att man följer regelverket och fyller i alla nödvändiga rutor. Detta borde UNT granska! Det kriminaliseringshot som nu hänger över forskare efter ÖNEP:s agerande har lett till att många nu drar sig för att ge sig in i forskningsprojekt av rädsla för ifrågasättanden och repressalier.
Som professor Kjell Asplund skriver i sin nyss utkomna bok ”Fuskarna - om Macchiarinis och andras svek mot vetenskapen” får forskningsfuskanklagelser stor betydelse för de som drabbas, deras karriär inom forskarsamhället får ofta ett tragiskt slut.
I det senaste aktuella Uppsalaärendet där framförallt professor Åke Lundkvist utpekats som den mest ansvarige påstår ÖNEP utan diskussion att det handlar om forskningsprojekt när forskarna själva menar att det handlat om traditionell utveckling och utvärdering av diagnostiska test som inte kräver etisk prövning. I så fall måste hundratals liknande projekt som genomförts på många olika institutioner baserade på anonymiserade prover åtalsanmälas.
Att artikeln som beskriver resultatet publicerats i en vetenskaplig tidskrift betyder inte att det skulle vara ett forskningsprojekt som kräver etisk prövning. Många artiklar i vetenskapliga tidskrifter handlar om teoretiska resonemang, kommentarer till andras forskningsprojekt med mera. Detta borde alla de forskare som deltagit i ÖNEP:s beslut veta, inklusive Kjell Asplund. I båda dessa Uppsalaärenden har ÖNEP mobiliserat hela sin nämnd med ersättare och totalt har 16-17 personer deltagit i besluten. Det måste verkligen ha varit ett mycket viktigt och kvalificerat beslut. Inga patienter eller försökspersoner har utsatts för någon som helst risk för skada i de båda Uppsalaärendena och forskningens anseende har på inte sätt äventyrats, snarare stärkts. Och ingen har ifrågasatt att projekten inte varit tillräckligt vetenskapligt upplagt.
Lägg ned ÖNEP eller byt åtminstone ut representanterna för forskning och vetenskap i kommittén.