Ungdomar ska känna sig trygga i Uppsala

Känner man sig otrygg om kvällarna, är man heller inte fri, skriver Andreas Celan och John Manders.

Debatt2021-05-25 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I ett perfekt Uppsala hade ingen behövt vara otrygg på kvällarna. Ingen hade behövt titta bakom axeln i sitt eget bostadsområde. Otryggheten är tyvärr verklighet för många i dag. I den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) för 2020 uppger 48 procent av invånarna i Polisregion Mitt att man är orolig över brottsutvecklingen i samhället, vilket är en ökning sedan året innan. Lägg därtill att Uppsala toppar listorna i antal skjutningar per capita så är den siffran inte förvånande, men väldigt oroande.

Känner man sig otrygg på kvällarna, är man heller inte fri, och är man inte fri gäller inte längre det samhällskontrakt som finns mellan staten och medborgarna, kittet i vårt samhälle. Detta leder i sin tur till ett ökat politikerförakt och en minskad tilltro till samhällets institutioner. Tryggheten måste alltid sättas först.

Moderaterna har drivit fram flera viktiga åtgärder för ett tryggare Uppsala. En viktig del i det arbetet har varit att tillsammans med polisen öka antalet trygghetskameror på brottsutsatta platser. Man har också skjutit styret framför sig genom fler kommunala ordningsvakter i centrum som kan ingripa när det behövs. För att öka tryggheten bland Uppsalaborna behöver vi också jobba förebyggande. Moderaterna har varit pådrivande för utökat samarbete mellan polis, skola och socialtjänst för att tidigt fånga upp ungdomar på väg in på den kriminella banan. Kommer man åt nyrekryteringen så kommer man åt gängen.

Ungdomars fokus ska vara godkända betyg i skolan, sommarjobb, praktik eller kanske ägna sig åt någon sport. Inte droger, och kriminalitet. Ungdomar måste därför ges förutsättningar att ta sig hur långt som helst och förverkliga sina drömmar. Här är en bra skola och företagsklimat A och O, kombinerat med varje individs egen kraft och vilja att göra rätt för sig.

Något som inte får glömmas bort är föräldraansvaret. Föräldrar är barnens förebilder och deras uppgift är att säga till sina barn vad som är rätt och vad som är fel. Därför måste det vara politikens uppgift att se till så att varje barn får se sina föräldrar gå till jobbet, istället för ett uppgivet utanförskap. Därför bör föräldraansvaret ha en bärande roll i inte minst samhällsorienteringen så att föräldrar blir varse om vilka principer som gäller i ett fritt och framgångsrikt samhälle.

Politiken har en viktig uppgift att bereda förutsättningar för detta, och mittenstyrets svar duger inte. Uppsala ska inte förknippas med gängkriminalitet, segregation eller utanförskap. Låt oss förknippas med hopp, framtidstro och gemenskap.