Ungas psykiska hälsa kräver normförändringar

Många unga behöver vänta på att må tillräckligt dåligt för att kunna få hjälp, skriver Angelika Gullersbo, Team Tilia.

Vi måste fånga upp de unga som befinner sig i ett mellanting mellan vad som kan kategoriseras som psykiska besvär som ännu inte blivit en psykiatrisk diagnos.

Vi måste fånga upp de unga som befinner sig i ett mellanting mellan vad som kan kategoriseras som psykiska besvär som ännu inte blivit en psykiatrisk diagnos.

Foto: Isabell Höjman/TT

Debatt2021-09-04 05:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

“Den oroande negativa utvecklingen visar dock att en fortsatt gemensam kraftsamling behövs”. Detta skriver Uppsala kommun i den rapport som publicerats i juni 2021 – ”Barn och ungas psykiska hälsa i Uppsala 2021”. Jag anser precis som Uppsala kommun att en gemensam kraftsamling bör göras, men detta tillsammans med unga. Unga är de enda verkliga experterna på sin egen situation. Men även du som läser detta kan vara delaktig. Detta rör alla, kommun, region, företag och individer.

Vi måste gemensamt kraftsamla, hela samhället. Psykisk ohälsa är inte ett problem för vården att lösa, utan hela samhällets ansvar. Vi behöver tillgängliggöra stöd för allas rätt att må bra, införa nya och upprätthålla redan befintliga förebyggande åtgärder och inte minst fortsatt avdramatisera psykisk ohälsa utan att normalisera den.

Vi lever i ett samhälle där ouppnåeliga ideal ständigt cirkulerar kring oss och påminner om allt en bör och inte bör vara. Normer som placeras oss i fack och ger somliga rätten att känna medan andra inte bör. Normer och fack vi placeras i från första dag. Normer som inte alltid tillåter en att vara sig själv. Normer som exempelvis kan bidra till att 41% av länets flickor i nionde klass inte uppger sig må bra. Genom de berättelser Tilia fått ta del av samt de tusentals unga som getts möjlighet att bli lyssnade till av organisationen och dess volontärer är jag övertygad om att detta, dessa normer påverkar alla unga, oavsett könstillhörighet, om än på olika sätt.

Vidare presenterar Uppsala kommun åtgärden att inkludera hälsofrämjande och förebyggande arbete kring psykisk hälsa i samtliga skolformer. En åtgärd som jag, Tilia och som jag hoppas att även du står bakom. Unga behöver i tidig ålder ges möjlighet att samtala om psykisk hälsa samt ges kännedom om ämnet för att på sikt avdramatisera psykisk ohälsa och finna de verktyg som passar en själv för att må bra.

Vi måste fånga upp de unga som befinner sig i ett mellanting mellan vad som kan kategoriseras som psykiska besvär som ännu inte blivit en psykiatrisk diagnos och göra stödet för dessa unga mer lättillgängligt. Samma unga som får höra att det inte mår ”tillräckligt dåligt” för rätten till vård och därav står utan i väntan på att må tillräckligt dåligt för att kunna få hjälp.

Den ideella organisationen Tilia, som även är initiativtagare till denna dag, dagen för ungas psykiska hälsa har sedan 9 år tillbaka, varje dag med hjälp av fantastiska volontärer lyssnat till våra unga. Där de tillsammans med de unga hittat vägar för dem att må bättre. Gett unga möjligheten att utan krav och placering i fack få tala om det som känns. Detta behövs mer än någonsin, att vi lyssnar till våra unga och skapar ett samhälle där alla får finnas och vara den en är, så som en är.

För att faktiskt förstå och hjälpa våra unga, vår framtid måste vi våga vända oss till dem. Vi måste prata och inte minst lyssna till den grupp unga som lever mitt i det. Jag hoppas att du som läser detta vågar göra just det, lyssna. Att du skriver under den namninsamling som finns för att möjliggöra schemalagd tid i skolan med fokus på psykisk hälsa och att du, om du har möjlighet engagerar dig i organisationer som Tilia. Jag lovar att du inte kommer ångra dig. Tillsammans kan vi skapa ett varmt klimat där alla får finnas och vara den en är.