Bostadsbrist, bostadsbrist och bostadsbrist. Så ser det ut för de studenter som söker sig till svenska högskolestäder. 

För en kunskapsnation som Sverige, vars  framtida välstånd hänger ihop med kunskap och innovation,  är det av yttersta vikt att en student kan påbörja sina studier utan att behöva oroa sig för att inte kunna få någonstans att bo. 

I hela tolv städer råder det bostadsbrist för studenter. Osäkerheten för den nyblivne studenten är  hög.

De flesta tvingas in i dyra andrahandskontrakt eller blir inneboende under en längre tid. Bara i Stockholm ligger den genomsnittliga kötiden för en hyresrätt på 11,5 år. I studentstaden Uppsala behövde man i snitt ha åtta år i kötid för att få en lägenhet via bostadsförmedlingen (2017). 

Att enkelt kunna flytta till en ny stad för att ta ett jobb eller börja studera bör vara prioriteras högre av regeringen. Förutom att det är grundläggande för en kunskapsnation är det även en frihetsfråga. Ingen ska behöva tacka nej till sin drömutbildning på grund av brist på tillgängliga bostäder i den nya staden.

Unga och studenter är en målgrupp som i regel har begränsad köpkraft. Därför är det angeläget att utveckla innovativa lösningar för att erbjuda ett bra boende till rimliga kostnader och tillräckligt nära studentplatsen. 

Unga och studenter bor enbart i bostäderna under en begränsad tid av sina liv. Därför finns det all anledning att ifrågasätta att de ska omfattas av samma strikta regelverk vid byggande som övriga boendeformer. Utgångspunkten bör vara att endast regler som är grundläggande för människors hälsa och säkerhet bör vara kvar.

Därför behövs det en definition av studentbostaden som tas in i § 1 i hyreslagen (HL). Förutom att undanröja tydliga problem på bostadsmarknaden skulle det  ge andra positiva effekter. 

Ett fastställande av vad som utmärker studentbostaden öppnar nämligen för specialregler som skulle ge en bättre funktion på studentbostadsmarknaden. 

Att bättre kunna anpassa regelverk efter studenters förutsättningar, studentbostadens användning och syfte, skulle leda till en mer flexibel marknad för studenterna och lägre kostnader för studentbostadsföretagen. Detta skulle öka byggandet och ge mer ändamålsenliga studentbostäder. Ingen ska behöva tacka nej till sin drömutbildning på grund av bostadsbrist.