Livsmedelsproduktionens påverkan på miljön får inte skada mänskligheten, varken på kort eller lång sikt. Vi behöver ställa om hela livsmedelssystemet.
Små och stora steg tas kontinuerligt för att klara målen i FN:s hållbarhetsagenda 2030. Denna vecka samlas forskare, näringsliv och beslutsfattare till Uppsala Health Summit under temat Hållbar matproduktion för hälsosamma liv. Hur ska vårt livsmedelssystem ställas om för en hållbar produktion av mat som är hälsosam? Vi ser för få beslut som leder till bättre hälsa och mindre klimatavtryck. Vi vill se modiga politiker som törs ta beslut om åtgärder utifrån ett systemtänkande. Kortsiktighet leder till högre kostnader för människors hälsa och vår miljö.
- Politiker måste ta till sig vetenskapliga resultat och agera förebyggande.
Ett skäl till näringsbrist är att vi äter livsmedel med lågt näringsvärde som innehåller mycket kalorier, fett, socker eller salt, såsom diverse snabbmat, chips och bakverk. Denna mat är ofta industriellt processad, relativt billig och tillgänglig. En färsk rapport från Livsmedelsverket visar att snabbmat ofta innehåller ohälsosamma mängder salt. Processad mat bidrar till övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. 2016 var 39 procent av jordens befolkning överviktiga, 13 procent definierades lida av fetma och siffrorna ökar. Konflikter, klimateffekter, låg produktivitet och ineffektiva försörjningskedjor har gjort nyttig mat dyrare och en hälsosam kost mer avlägsen för många.
Politiska beslut kan påverka valet av mat. I flera länder har åtgärder vidtagits för att underlätta för konsumenterna att välja hälsosammare mat. I Argentina krävs märkning av ohälsosam mat. I Chile, som redan har en liknande lag, minskar onyttiga livsmedel och många producenter har ändrat innehållet i sina produkter. En kostnad i dag är mångfalt lönsam i framtiden i form av friskare människor som inte belastar sjukvården med välfärdssjukdomar.
- Politiker måste förstå helheten och stödja de produktionsformer som gynnar ett hållbart livsmedelssystem.
En hållbar produktion av livsmedel som levererar näringsriktig mat till alla måste skapas. Utan att kompromissa med framtida generationers möjlighet till ett gott liv och som levererar i alla väder och i kris. I många länder är animaliska livsmedel den huvudsakliga proteinkällan, men samstämmig forskning visar att vi måste äta mindre kött för att nå en livsmedelsproduktion inom de planetära gränserna. Alternativa proteinkällor behöver utvecklas.
En betydande del av mänsklighetens utsläpp av koldioxid kommer från livsmedelsproduktion, och 15–20 procent av världens växthusgaser kan härledas till mat från djur. Samtidigt behöver vi djur. Djur betar på mark som inte går att odla och bidrar därmed till biologisk mångfald. Odling av betande djurs fodergrödor bidrar till markens bördighet och förutsättningen att odla livsmedelsgrödor. Lantbrukssektorn och vetenskapen måste ges möjligheter att tillsammans finna metoder som kan hjälpa lantbrukare världen över, där hänsyn tas till markens förutsättningar, kulturella och politiska förhållanden. Hänsyn behöver tas till markens förutsättningar, kulturella och politiska förhållanden samt klimateffekter och biologisk mångfald. Ibland är storskalig produktion lämpligast, ibland är det småskalig.
- Svenska politiker har kunskapen för att påverka andra länder till en ansvarsfull användning av antibiotika.
Den “tysta pandemin” med resistenta bakterier måste begränsas för att sjuka människor och djur även i framtiden ska kunna bli friska med mediciner. På global nivå används tre gånger mer antibiotika till djur än till människor. I stora delar av världen gruppmedicineras djur för snabbare tillväxt och i förebyggande syfte. I Sverige förbjöds tillväxtbefrämjande användning 1986 och i EU 2006. I vissa länder är förhållandena för djuren undermåliga och det sjukdomsförebyggande arbetet otillräckligt. Ett sjukt djur ska kunna behandlas med antibiotika om det behövs, men den globala användningen inom lantbruket måste minska kraftigt. Det finns goda exempel på länder som kunnat vidmakthålla hög produktion utan hög antibiotikaanvändning, till exempel Sverige.
- Den nya regeringen bör snarast se över det svenska livsmedelssystemet.
Varje politiskt beslut måste leda mot det långsiktiga målet hållbar matproduktion för hälsosamma liv. Vi uppmanar regeringen att hörsamma de förslag som läggs fram under Uppsala Health Summit. Åtgärderna kostar i det korta perspektivet, men betalar sig mångfalt i längden. De är också en förutsättning för mänsklighetens överlevnad. Varken enstaka forskare eller politiker har all kunskap men i dialog kan genomförbara lösningar tas fram.