Skolverket gick nyligen ut med att andelen behöriga lärare ökar. De valde inte samma offensiva presentation av lägesrapporten som kom samma dag. Den lyfter centrala områden som lärarförsörjning och frågor om likvärdighet. Rapportens slutsats är, till skillnad från det andra pressmeddelandet, oroande. Skolverket skriver att andelen behöriga lärare kommer att minska ytterligare under de kommande åren. Att detta sker utifrån en redan låg nivå ser myndigheten allvarligt på.
Liberalerna begriper inte hur utbildningsministern samma dag stod i riksdagens kammare och på vår fråga om kvaliteten i skolan stoltserade med statistik från Skolverket trots att en tredjedel av lärarna i grundskolan saknar lärarexamen. Andelen obehöriga i friskolorna är ännu högre. De kommunala grundskolorna, som har 85 procent av Sveriges elever, förtjänar särskild kommentar. Andelen behöriga lärare ligger här på 72,2 procent att jämföra med 74,1 procent 2015. Grundskolorna totalt har 70,9 procent behöriga att jämföra med 72,7 procent 2015. Medan utvecklingen varit jämn inom friskolorna, ser vi att de kommunala skolorna över tid redovisat allt fler obehöriga lärare.
Inte nog med detta bekräftas problemet med pedagogisk segregation. Det vill säga att i områden med tuffare uppdrag finns den lägsta andelen behöriga lärare jämfört med områden som har en socioekonomisk gynnsam struktur. Liberalerna har lyft detta som en prioriterad fråga att förändra. Om vi på allvar ska öka kvaliteten och resultaten i skolan så måste fler behöriga lärare öka, särskilt i dessa områden. Det bidrar om något till ökad likvärdighet.
Alla elever oavsett skola eller bostadsadress måste möta utbildade behöriga lärare. Det finns ingen viktigare faktor för att höja undervisningens kvalitet och resultaten i skolan än lärarens insatser. Till detta måste arbetet för ökad studiero intensifieras eftersom den direkt påverkar undervisningen, ett problem som återkommer i Skolinspektionens rapporter.
Liberalerna menar att regeringens åtgärder inte räcker. Vi har sett till att resurser går till vidareutbildning genom att Lärarlyftet förlängs men också att satsningen på obehöriga som vill fortbilda sig får ökade tillskott. Vi delar inte Skolverkets uppmaning att lärarutbildningen borde expandera. Problemet är inte antalet platser utan det handlar om kvalitet, för stora avhopp och att inte fler avslutar sin examen. De liberala förslag som nu är på väg att genomföras med höjda antagningskrav kommer att minska avhoppen och säkerställa att fler tar ut sin lärarexamen.
Detta måste till om vi ska lösa lärarbristen och den pedagogiska segregationen:
Regeringen måste agera omedelbart så att de 37 000 lärare som lämnat yrket återvänder. Det kan ske i form av särskilda karriärmöjligheter, bättre villkor och arbetsmiljö. Socialdemokraterna måste öppna upp ögonen och initiera en nationell strategi.
Skolinspektionen måste få mandat att ingripa mot skolor med hög andel obehöriga lärare, det är inte möjligt med dagens regler vilket gör att huvudmän kan fortsätta bedriva verksamhet utan reellt tryck på förändring.
Inför krav i skollagen att den huvudman som anställer obehörig måste fortbilda medarbetaren. Det lagförslag som just lämnats till riksdagen riskerar bli tandlös.
Se över de undantagsbestämmelser som finns i skollagen där huvudman kan anställa en obehörig ett år i taget. Vi ser i dag att huvudmän missbrukar denna paragraf genom att inte utlysa tjänster eller anställa behöriga sökande, trots att sådana finns.