I skuggan av varje kvinnoklinik, där ljuset borde lysa starkt på vården av kvinnor i deras mest sårbara ögonblick, finns en dold kamp som många inte ser eller erkänner. Det är kampen för våra barnmorskor – de professionella vårdgivare vars kompetens och insatser förblir underackorderade och underkompenserade.
I Uppsala, liksom i övriga Sverige, står barnmorskor inför betydande utmaningar i sin arbetsmiljö. Denna situation utgör en paradox i en stad som säger sig värna jämställdhet och välfärd. Det är motsägelsefullt att på en klinik som fokuserar på kvinnohälsa, där barnmorskors arbete är centralt för att stödja kvinnor genom några av deras mest sårbara ögonblick, är det just barnmorskorna – ofta kvinnor själva – som står i skuggan när det kommer till lön och erkännande. Hur kan vi tala om jämställdhet och kvinnors hälsa när vi inte ens prioriterar att värdera och kompensera de kvinnor som arbetar närmast kvinnors vårdbehov?
Vi måste rikta ljuset mot den utmanande situation som barnmorskor i Uppsala står inför. En situation som inte bara drabbar dem, utan hela vården och kvinnors hälsa.
Barnmorskor brinner för sitt arbete, men passion kan inte ersätta rimliga arbetsvillkor. Vi bär liv, tröstar i sorg och räddar liv under dygnets alla timmar, året runt – men till vilket pris? Bakom den glänsande fasaden döljer sig en verklighet som präglas av stress, underbemanning och ohållbar arbetsmiljö där kraven långt överstiger tillgängliga resurser. Alltför ofta utnyttjas vår passion till arbetsgivarnas fördel, där vi tvingas sätta patienternas och arbetsgivarens behov före vårt eget välmående. Att ständigt sätta sitt egna välmående åt sidan leder till utbrändhet, sjukskrivningar och en utarmning av kvinnosjukvården. Lönenivån står inte heller i paritet med den kompetens och det ansvar vi bär.
Barnmorskor tvingas till övertid så fort en kollega är sjuk. Vi kämpar för att ordna barnvakt för att kunna arbeta kvällar och nätter och ser sällan våra barn under flera dagar i sträck. Många har till och med tvingats gå ner i arbetstid på grund av den emotionella utmattning som följer med att hantera de svåra situationer som ofta uppstår i vårt yrke.
En ohållbar arbetsbelastning präglar barnmorskors vardag. Stress, underbemanning och bristande resurser är vardagsmat på förlossningsavdelningar, BB-avdelningar och gynekologimottagningar. Under sommarmånaderna når dessa utmaningar ofta en brytpunkt när barnmorskor kämpar för att få ta ut semester samtidigt som vi står inför en ansträngd arbetsmiljö.
Situationen för barnmorskor i Uppsala är en angelägen fråga som kräver politisk och organisatorisk uppmärksamhet för att skapa en hållbar arbetsmiljö och rättvisa arbetsvillkor, men för att förbättra situationen krävs konkreta åtgärder. Fler barnmorskor behöver anställas, arbetsmiljön behöver förbättras och lönerna behöver höjas för att spegla kompetens och ansvar.
Detta är inte bara en fråga om barnmorskors välmående, utan en fråga om jämställdhet, patientsäkerhet och kvinnors hälsa. Att förbättra situationen för barnmorskor är en investering i hela vårt samhälle.