Uppsala blev i höst utnämnd till årets bästa klimatstad i världen. Motiveringen var bland annat bra ledarskap, vetenskapligt satta mål för förnybar energi och fossilfria transporter. Det är hedrande för staden, och alla i kommunen, som lagt ner mycket arbete ska ha stort tack. Från 2014 finns rapporter om klimatförändringar, flera hundra sidor, som lätt kan tas ut på nätet.
Klimatförändring har vi dessvärre redan sett prov på i somras. Uppsala hade flera värmerekord och skyfall, något som kommer att öka i framtiden. Vad beror det på och finns det något som kan minska effekten av ökad värme, nederbörd och torka i Uppsala? Ja, det framgår av rapporterna, som analyserar och beskriver lämpliga åtgärder för framtiden.
I städer där man byggt tätt och högt och som har många hårdgjorda ytor, trånga gator med mycket trafik och lite grönska vädras inte den varma luften bort och det uppstår så kallade värmeöar, där temperaturen kan vara många grader högre än i omgivningen.
En klok stadsplanering kan förebygga detta. Städer riskerar annars värmestress sommartid med mycket höga temperaturer, som är livsfarliga för speciellt barn och gamla.
I kommunens rapport ”Planering för en varmare stad”, byggd på vetenskap, står att den överlägset effektivaste åtgärden för att sänka stadstemperaturen är att använda grönska. Befintliga parker och träd ska bevaras och kompletteras med fler. Detta ger även bättre luftkvalitet, minskar buller, lagrar koldioxid som motverkar växthuseffekten, minskar översvämningsrisk och ras, ökar biologiska mångfalden och ger människor bättre fysisk och psykisk hälsa.
I ”Ekosystemtjänster i Uppsala kommun – en översiktlig kartläggning och analys” beskrivs område för område.
Man konstaterar att natur är så viktig för människors välbefinnande och hälsa att parker med hög kvalitet ska finnas nära bostaden.
En figur visar vilka stadsdelar som har låg andel grönområden i relation till befolkningstätheten. Det är främst Luthagen, Innerstaden, Kvarngärdet, Fålhagen och Sala Backar men även Eriksberg och Löten. Här bör därför parker och grönytor skonas från bebyggelse och nya skapas. Enligt rapporten är det även viktigt att värna kulturella ekosystemtjänster som rekreation och friluftsliv, natur- och kulturarv, andliga och immateriella värden, skönhetsvärden och tysta miljöer.
”Det ekonomiska värdet av ekosystemtjänster utförda av stadsträd i Uppsala” är titeln på en uppsats från SLU. Beräkningen är 25 miljoner kronor per år. Vissa träd värderas till en miljon kronor. Kommunen har krävt byggföretag på över 100 000 kronor per träd om de tas bort.
I kontrast till detta tycker kommunen att det för egen del räcker med att plantera ett nytt träd någon annanstans än där man bygger.
Om man i stället fördubblar trädens totala lövverk kan man sänka temperaturen upp till åtta grader. Att träd ska tas bort borde givetvis redovisas i detaljplanerna för diskussion.
Trots alla rapporter är det först i år som kommunen bestämt att ta fram en övergripande handlingsplan för klimatanpassning med tydlig ansvarsfördelning. Mycket snack och lite verkstad kan man tycka, men kunskap har samlats och klimatanpassning ska nu integreras i alla kommunens verksamheter. Det står i Klimatförändringar i Uppsala kommun – en översikt av effekter och åtgärder. Man räknar med att år 2100 kan vi ha fem graders högre temperatur och 20–30 procent mer nederbörd samt stor risk för översvämning och ras.
Om kommunpolitikerna nu ska följa sina egna mål för klimatanpassning innebär det ett nytt hänsynstagande i aktuella byggplaner.
Träd ska inte fällas i centrala befolkningstäta stadsdelar med låg andel grönyta – alltså ska Odinslund, Seminarieträdgården och Blodstensskogen skonas. Områden som klassas som riksintressen respektive naturskyddsområde ska givetvis inte bli bostadsområden.
Hur blir det med Ulleråker? Inte kan man ta bort de flesta träden och bygga en stadsdel mer exploaterad än Stockholms innerstad utan förödande klimatpåverkan. Och 33 000 nya bostäder i Södra Uppsala det närmaste decenniet – medan nybyggda bostäder står tomma.
Ska vi fortsätta tillåta förtätning och bygge på grönområden kommer Uppsala att bli en ohälsosam stad med värmestress.
Såväl medborgarna som experter på miljöområdet körs nu över i byggfrågor. Trots att förslagen från dessa grupper oftast bara innebär rätt små ändringar i planerna för att få en bra bostadsmiljö för alla åldrar.
Med klimatförändringarna redan här är det dags att kommunen lever upp till sina mål och att vi alla kan hjälpas åt att bevara Uppsala vackert och trivsamt i framtiden.