Sjukvårdsyrken är inte kall. Eller? Ibland undrar man. Varje anställd i sjukvården ska ha en hållbar arbetsmiljö, men i dag sliter många hårt. Det är dags att sjukvårdens anställda får hållbara arbetspass och ett sunt arbetsliv, hela yrkeslivet. Och plånboken är inte allt, men den är viktig.
Inom många av sjukvårdens kvinnoyrken avstannar löneökningarna med tiden, det vill säga ju fler år en sjuksköterska, dietist eller arbetsterapeut stannar hos samma arbetsgivare, desto mindre belönas hon för ansvar och kompetens. Det är inte ovanligt att den erfarna sjuksköterska som handleder en nyanställd kollega tjänar mindre än sin adept. Socialstyrelsen skriver dessutom att ”de ekonomiska incitamenten för sjuksköterskor att vidareutbilda sig är svaga”. På ren svenska: människor med studielån, amorteringskrav och småbarn drar sig säkerligen för att gå en utbildning som kommer att ta många år att tjäna in efteråt. Därför har vi förhandlat med regeringen om betald specialisering för fler, men det är bara en del av lösningen.
Många sjuksköterskor eller specialistsjuksköterskor som vill göra lönekarriär byter i dag arbetsgivare så många gånger som möjligt. De har inget annat val. En rapport som vi beställt från Riksdagens utredningstjänst (RUT 2019:1323) visar att jobbyten är extra viktiga för just kvinnor i Sverige. Kvinnor som byter jobb får en högre lönepremie än män, medan kvinnor som stannar på samma arbetsplats får lägre löneutveckling än män. Extra viktigt är det för kvinnor att byta jobb i offentlig sektor: för kvinnor som bytte jobb mellan 2008 och 2012 var lönepremien fyra procentenheter för tjänstemän anställda i privat sektor, men nästan sju procentenheter för anställda i landsting. Mönstret är tydligt. Hög personalomsättning går dock direkt på tvärs mot många viktiga målvärden i sjukvården - inte minst mot kontinuitet, verksamhetsförtrogenhet och utveckling. Många korta anställningar visar inte bara att utbildning och kompetensutveckling inte lönar sig tillräckligt - jobbytarcirkusen äventyrar i värsta fall viktiga värden för svensk hälso- och sjukvård.
Allt detta är helt oacceptabelt. Sjuksköterskebristen på svenska sjukhus försvagar vårt gemensamma skyddsnät, och hela problemet grundar sig i ett jämställdhetsproblem som måste få ett slut. Kvinnoyrkenas löneutveckling är en av våra huvudfrågor. Det är helt enkelt dags att kompetens lönar sig. I förhandlingar med regeringen fick vi igenom 100 miljoner kronor i statsbudgeten till karriärtjänster för specialistsjuksköterskor. Men vi vill mer.
Varje välutbildad sjuksköterska ska få betalt för ansvar och erfarenhet. I Liberalernas framtida Sverige ger tio gångers erfarenhet en betydligt tjockare plånbok. När en nyutexad sjuksköterska kliver in på sin nya arbetsplats ska hon veta att den mest erfarna sjuksköterskan tjänar dubbelt så mycket som hon själv. Hon ska också veta att hon själv kan nå dit.
Det ska aldrig vara en förlustaffär att utbilda sig till ett bristyrke. Sjukvården ska vara möjligheternas arbetsplats, och imorgon ska alltid vara bättre än igår. Det, inget mindre, är vårt mål.