Nedstängningen av samhället för att hindra spridningen av coronaviruset har ett allt högre pris på jobb och företagande. Nya siffror från Arbetsförmedlingen visar att det sedan 1 mars har varslats nästan 50 000 människor i Sverige. Hela 663 personer i Uppsala län. Situationen är katastrofal och varje dag får vi desperata anrop från förtvivlade företag som varit välskötta och lönsamma i decennier, men som nu står nära avgrunden och tvivlar på om de kan betala lönerna för april månad.
Tjänstebranschen bygger till stor del på möten mellan människor och konsumtionen går inte att skjuta upp. En ny undersökning bland Almegas 400 största medlemsföretag visar att hela sex av tio företag bedömer att risken för akut brist på likviditet har ökat på grund av coronakrisen.
I regeringens och samarbetspartiernas tre krispaket finns välbehövliga förslag för att stärka likviditeten i företagen. Det gäller både anstånden med skatteinbetalningarna och de statliga garantierna för lån till små och medelstora företag. Lån är dock bara en tillfällig nödhjälp som riskerar att sätta företagen i långvarig skuldfälla.
För många verksamheter riskerar återhämtningen efter krisen att bli en lång och utdragen uppförsbacke. Om företagen samtidigt ska bära på tunga ryggsäckar av uppskjutna skattebetalningar kommer många att duka under. Därför behövs kraftigt sänkta kostnader för att företagen ska överleva.
Sänkningen av arbetsgivaravgifterna för 30 anställda per företag i fyra månader utgör en lindring för de mindre företagen, men det innebär som mest en sänkning med 159 000 kr i månaden per företag. Även större företag behöver sänkta kostnader. En rejäl sänkning av arbetsgivaravgifterna med två tredjedelar i upp till fyra månader för alla företag skulle innebära en märkbar lättnad.
Ska företag som sett sin omsättning falla med 70-100 procent undvika massuppsägningar måste de snabbt lyftas av sina lönekostnader. Systemet med korttidspermittering upp till 60 procent är inte en lösning för tjänsteföretag där verksamheten nästan upphört. Regeringen måste därför omedelbart införa en möjlighet att även korttidspermittera personal till 100 procent med samma kostnadsfördelning som idag. Det betyder att arbetsgivare ändå kommer att behöva betala 10 till 15 procent av lönekostnaden upp till sex månader för personal.
I branscher där verksamheten står stilla behövs mer radikala lösningar. Vi vill att det införs en möjlighet att helt permittera personal under tre månader. Anställningen kvarstår, men arbetsgivaren lyfts av alla personalkostnader och arbetstagaren försörjs tillfälligt av arbetslöshetsförsäkringen. För många utsatta företag är det bara detta som står mellan dem och en konkurs.
Att en grupp anställda kan permitteras med A-kassa under en kortare period är billigare om alternativet är att deras företag går i konkurs och personerna får ersättning från den statliga lönegarantin som ger rätt till full lön under vanligtvis två månader.
Om 100 000 personer med en genomsnittslön på 25 000 kronor kan permitteras i tre månader med ersättning från arbetslöshetsförsäkringen så kostar det staten sex miljarder kr i bruttoutgifter. Detta kan rädda de berörda företagen och de anställdas jobb. Alternativet är att de berörda företagen går i konkurs och anställda förlorar sina jobb. Den statliga lönegarantin kostar då fem miljarder kr. Därefter följer utgifter från arbetslöshetsförsäkringen på två miljarder kr varje månad under obestämd tid.
Mellan 2010-2017 genererades det i Sverige 634 150 nya jobb, varav hela 91 procent skapades i tjänstesektorn. Den sektor som nu hotar att förgöras av en pandemi. Om tjänsteföretagen faller så faller också välfärden. Politiken måste göra mycket mer för att sanden i företagens timglas inte ska rinna ut. Just nu står tjänstesektorn med ryggen mot ravinen.