Det går knappt en dag utan rapporter om satsningar i landets norra delar. Batterifabrik, fossilfritt stål, malmtransporter, nya bostäder, arbetstillfällen och en spirande framtidsoptimism. Allt detta är bra för Sveriges konkurrenskraft och hela landets tillväxt.
Inte riktigt så långt norrut, men ändå 13 mil norr om Stockholm, ligger ett annat av landets mest lovande tillväxtområden. Det handlar om Norduppland, där industri- och tillverkningsföretag under decennier har utvecklat och tillverkat världsledande produkter som tillfört landet betydande värden.
Sedan 1950-talet finns Sandvik Coromant i Gimo som tillverkar världens hårdaste industriskär med en marknadsandel på 60 procent. Vid Atlas Copco i Tierp tillverkas avancerade verktyg som används för att skruva ihop var tredje bil i världen. På Habia Cable produceras extremt tåliga och högpresterande specialkablar. Norduppland är också en knutpunkt för tillverkning av snabbståls- och pulvermetallurgiska produkter och bearbetning av stål, genom företag som Erasteel och Österby Gjuteri. Vid kusten ligger sedan 1970-talet tre reaktorer vid Forsmarks Kraftverk, som förser var sjätte lampa i landet med el.
Tillsammans svarar de industriella och energiproducerande verksamheterna i Norduppland för över 5 000 jobb. Med indirekta effekter inräknade handlar det om uppemot 17 000 jobb, i två kommuner med totalt 44 000 invånare.
Men det stannar inte här. Tillväxtklustret tillförs under 2020-talet flera nya projekt av nationell och internationell dignitet.
Det största projektet blir att bygga ett slutförvar av använt kärnbränsle och utöka lagret för lågradioaktivt avfall (SFR), till en beräknad kostnad av nära 20 miljarder kronor. Detta bidrar till omkring 1 000 nya jobb i regionen.
I Forsmark undersöker SAS, Vattenfall, Shell och LanzaTech möjligheten att etablera världens första storskaliga produktionsanläggning för hållbart syntetiskt flygbränsle. Från 2027 ska 50 000 ton flygbränsle per år kunna tillverkas av fossilfri el och 200 000 ton koldioxid från Vattenfalls kraftvärmeverk i Uppsala.
I mitten av 2020-talet återöppnas gruvan i Dannemora som årligen kommer att förse den europeiska marknaden med uppemot 1,3 miljoner ton höganrikad, koldioxidfri järnmalm för produktion av fossilfritt stål. Järnmalmskoncentratet transporteras på järnväg från Dannemora till utskeppning från hamnen i Hargshamn.
Alla satsningar och nya jobb innebär att ett nytt, storstadsnära tillväxtkluster av nationell rang börjar ta form, men som ännu inte fått samma uppmärksamhet som satsningarna i Norrland.
Det finns emellertid ett antal begränsningar som behöver åtgärdas för att potentialen ska kunna tas tillvara.
En nyckelfråga är kompetensförsörjningen. Det måste finnas tillräckligt med människor med rätt kompetens som kan ta de nya jobben. Fler måste kunna flytta till området, eller arbetspendla från hela närregionen.
Vi vill lyfta fram tre viktiga satsningar som skulle förbättra tillgängligheten, kommunikationerna och underlätta för näringslivets transporter.
Växla upp satsningarna i Norrland och Norduppland med Stockholm-Uppsala, och stärk hela huvudstadens funktion, genom att färdigställa fyrspåret senast 2034, i enlighet med det avtal om fyrspår som tecknats mellan staten, Knivsta, Uppsala och Region Uppsala.
Koppla ihop Uppsala med Östhammar genom att slutföra den sista etappen av väg 288 mellan Gimo och Börstil med 2+1-standard hela vägen.
Rusta upp järnvägen mellan Dannemora och hamnen i Hargshamn, då skicket på den befintliga järnvägen innebär begränsningar både i transporterad volym och hastighet. En upprustning av järnvägen skulle tillföra en stor ekonomisk och miljömässig nytta för bulktransporter inom hela Stockholm-Mälarregionen, och bör därför lyftas in i såväl nationell som regional planering.
I Norduppland pågår klimatsmarta satsningar som har stor betydelse för hela landets utveckling och tillväxt. Vi står redo att satsa. För att få full effekt av satsningarna, och för att vi ska kunna rekrytera i nödvändig skala, då behöver infrastrukturen och tillgängligheten prioriteras.